Det saknas inte biografier och forskning om Elin Wägner, men vem kan få nog? Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linders två bandsverk Amason med två bröst och Dotter av moder jord på 70-talet följdes bl a upp av Boel Hackmans bok Elin Wägner trettio år senare, och bara i år bjuds vi på ytterligare två biografier: Per Wirténs Europa, ständigt detta Europa: Elin Wägners förlorade kärlek och nu senast Ulrika Knutsons nyutkomna biografi Den besvärliga Elin Wägner.
Ulrika Knutson berättar medryckande om flitiga Elin som drömde om att läsa på universitet men hindras av sin far rektorn som inte tyckte studier på den nivån var något för flickor. Vi får möta den ohejdbara Wägner som inte låter sig stoppas av faderns beslut utan väljer sin egen väg. Hon blir journalist och hamnar till slut i Svenska Akademien som uppburen författare. Wägner är redan som ung full av åsikter och alltid beredd att strida för dem.
Det blir förstås mycket om fredsfrågan och kampen för den kvinnliga rösträtten. Knutson fördjupar sig även i Wägners kärleksaffärer, Fogelstadgruppen och tidningen Tidevarvet (som Knutson kan på sina fem fingrar efter att ha skrivet boken Kvinnor på gränsen till genombrott). Hon gör även en briljant genomgång av Wägners rika bokproduktion. Alltsammans en delikat anrättning, en njutning att läsa.
Litterära händelser kan meddela att det börjar dra ihop sig för femte bandet av Hemingways samlade brev (1932-1934). Här möter vi bl a en period av intensivt skapande, jakt, fiske, Key West, Kuba, den amerikanska depressionen som blir allt värre och storviltsjakt i Afrika. Planerad utgivning i juli 2020.
