Fem böcker om Nordkoreas terror

Flykten från Nordkorea
Litterära händelser har tidigare rekommenderat fyra böcker som alla berättar om hur det är att fly från den nordkoreanska diktaturen. De ger samtliga en mycket svårsmält beskrivning av vad som pågått och ännu pågår i landet. Senast i raden av skräckskildringar av Nordkorea står Masaji Ishikawas bok Flykten från Nordkorea – en mans kamp för överlevnad.

1960 är Ishikawa tretton år och hans familj som bor i Japan lockas att flytta tillbaka till det nya socialistiska paradiset på jorden – det nybildade och enligt rekryterarnas utsagor mycket välmående landet Nordkorea. Sanningen är förstås en helt annan. Familjen lämnar en fattig tillvaro i Japan och kommer till värsta sortens misär. Boken handlar en hel del om utanförskap. Om att bara vara halv medborgare, först som ett slags halvjapan i Japan, sedan som ett slags halvjapan i Korea. En upplevelse som Ishikawas försupna far särskilt tydligt får gestalta i takt med att han gång efter annan ömsar skinn och förvandlas. Fattigdomen i Nordkorea saknar gränser, att bara överleva är en konst och att ta sig därifrån visar sig allt annat än lätt.

Alla fem böcker har det gemensamt att blottlägger en vansinnig statsapparat, med en personkult av ledaren – den evige presidenten Kim il-Sung och senare hans son Kim Jong-il och sonsonen Kim Jong-un.

Blaine Hardens handlar om Flykten från läger 14, den enda dittills lyckade rymningen från det ökända läger 14. Nordkorea har mängder med läger för oliktänkare, det största är tjugo kvadratmil stort. Shin Dong-huyk föddes i läger 14 och avtjänade ett livslångt straff för ett brott hans föräldrar begått. Efter 20 år av svält och umbäranden får han chansen att fly.

Jang Jin-sung tillhörde Nordkoreas propagandaministerium där han skrev falsk nyhetsjournalistik och hyllningstexter till diktatorn Kim Jong Ils ära. En dag upptäcks det att han lånat ut en förbjuden tidskrift till en vän och han förstår att ett strängt straff väntar. I Käre ledare får vi följa hans uppseendeväckande flykt. När en topptjänsteman avviker ska han stoppas till varje pris, även utanför landets gränser.

I Flickan med sju namn – min flykt från Nordkorea av Hyeonseo Lee och Yeonmi Parks bok För att kunna leva – en nordkoreansk flickas resa till frihet får vi följa unga kvinnor på flykt. Två böcker skrivna av kvinnor som väl i frihet, men med risk för eget liv utmanar regimen. I båda böckerna får vi följa extrema missförhållanden i Nordkorea, hur en ung flicka som flyr landet ofta hamnar i kinesisk trafficking, flykten vidare till Sydkorea och hur deras historia når världssamfundet. Det är gripande bladvändande berättelser som knappast lämnar någon oberörd. Kvinnorna har inte nöjt sig med att skriva böcker. De ägnar sig numera åt att berätta om vad som pågår i världens mest slutna land. Inför Trumps första möte med Kim Jong-un frågade sig Yeoni Park om han verkligen vet vad han ger sig in i: https://youtu.be/HVPjoEN1a8k Hyeonseo Lee håller ett Ted-talk om allt hon har varit med om: https://youtu.be/PdxPCeWw75k

 

Pesten i Stockholm 1710

Magnus Västerbro berättar i sin bok Pestens år – Döden i Stockholm 1710 om dåtidens mest fruktade sjukdom.

1710 är året efter slaget vid Poltava. Sveriges stormaktstid är snart förbi och ovanpå alla militära motgångar drar pesten in över vår huvudstad. Det tar ett tag innan den får fäste, läkare slå larm och myndigheterna har möjlighet att sätta igång motåtgärder som karantän men väljer att blunda. Man vill inte att folk ska drabbas av panik, man oroar sig över livsmedelsförsörjning och så vidare. Men det ska visa sig leda till katastrof. Av stadens 55 000-60 000 invånare dör mellan 35 och 40 procent under det följande halvåret.

Intressant att läsa om den tidens läkarvetenskap. Man hade ingen aning om att det var råttor, löss och loppor som var de värsta smittbärarna. Läkarkollegiet hade fullt upp med att rensa ut kvacksalvare, t ex alla dessa kloka gummor som trodde sig kunna fördriva sjukdomar med hjälp av örter utan att ha en aning om att sjukdomar beror på obalans mellan de fyra kroppsvätskorna:  blodet, svarta och gula gallan, och slemmet. Numera vet vi att det är antibiotika som behövs för att bota pesten, då på den tiden förlitade man sig på att försöka röka ut smittan ur hemmet och till det hade man diverse improviserade och mestadels verkningslösa kurer.

Som vanligt är det förstås de fattiga som drabbas värst. De rika bor inte lika trångt, de har större möjlighet att sköta hygienen och framför allt räddar sig många genom att lämna staden och sätta sig i säkerhet någon annanstans.

En riktig page-turner.

Litterära händelser har tidigare rekommenderat Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige. I den boken blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av svälten. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har alltså även här skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Om att bli svenskare än svenskarna

Arash Sanaris bok Sverigevänner: historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn berättar om en iransk akademikerfamilj som flyr Irans diktatur och kommer till Sverige i början av 1980-talet. En familj som gör sitt bästa för att så snabbt som möjligt komma in i det svenska samhället. En bok om härliga kulturkrockar, men också en skickligt berättad och viktig ögonöppnare om vad invandring kan innebära på alla möjliga olika plan.

Sanari är numera en välkänd läkare som syns i media. Han berättar med humor och ger sin pappa stort utrymme genom att låta varje kapitel i boken inledas med utdrag ur pappans dagbok från tiden då det begav sig. Pappan, disputerad kemist i Iran, som särskilt kämpade med att familjen skulle låta sig assimileras, men som för egen del hade svårt att få jobb och svenska vänner. Dagboksanteckningar med imponerande träffsäkerhet om utvandring, invandring och det svenska samhället.

En fullträff till bok som varmt rekommenderas. Filmrättigheter är sålda.

 

Karl Marx – en genomlysning

Den som läser Sven-Eric Liedmans 800-sidiga biografi om Karl Marx blir kanske besviken om hen räknar med en i första hand spännande historia om Marx liv. I stället får vi framför allt en spränglärd genomgång av vad Marx faktiskt skrev och inte skrev.

Liedman bjuder på en härlig neddykning i Marx rika produktion. Hur Marx låtit sig inspireras av Hegel, om inflytandet från Feurbach och Marx samarbete med parhästen Engels och om deras samlade i skrifter 39 band. Noggrant och exakt, Liedman vet vad han pratar om. Det är bara sätta sig ner och njuta.

Liedman förklarar alla grundläggande begrepp som produktivkrafter och produktionsförhållanden och bärande huvudtankar som materialistisk historieuppfattning, profitkvotens fallande tendens och mervärdeskvoten, bytesvärde och bruksvärde. Kommunistiska manifestet skärskådas, och vi får veta allt om Marx journalistiska och politiska bana. Och om Marx bidrag som idégivare till första internationalen. Marx var en nagel i ögat på den styrande klassen. Han förvisades tidigt från Frankrike, hamnade så småningom i England och Bismarck kallade honom för den farligaste mannen i Europa.

Särskilt intressant är det att se Marx som de ofullbordade verkens mästare. Bara första delen av Kapitalet kom ut under Marx levnad. Liedman gör det också tydligt att Marx var en tänkare som hela tiden omprövade sina egna teser.

Boken är ett måste för den som vill kunna sin Marx.

 

Den besvärliga Elin Wägner

Det saknas inte biografier och forskning om Elin Wägner, men vem kan få nog? Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linders två bandsverk Amason med två bröst och Dotter av moder jord på 70-talet följdes bl a upp av Boel Hackmans bok Elin Wägner trettio år senare, och bara i år bjuds vi på ytterligare två biografier: Per Wirténs Europa, ständigt detta Europa: Elin Wägners förlorade kärlek och nu senast Ulrika Knutsons nyutkomna biografi Den besvärliga Elin Wägner.

Ulrika Knutson berättar medryckande om flitiga Elin som drömde om att läsa på universitet men hindras av sin far rektorn som inte tyckte studier på den nivån var något för flickor. Vi får möta den ohejdbara Wägner som inte låter sig stoppas av faderns beslut utan väljer sin egen väg. Hon blir journalist och hamnar till slut i Svenska Akademien som uppburen författare. Wägner är redan som ung full av åsikter och alltid beredd att strida för dem.

Det blir förstås mycket om fredsfrågan och kampen för den kvinnliga rösträtten. Knutson fördjupar sig även i Wägners kärleksaffärer, Fogelstadgruppen och tidningen Tidevarvet (som Knutson kan på sina fem fingrar efter att ha skrivet boken Kvinnor på gränsen till genombrott). Hon gör även en briljant genomgång av Wägners rika bokproduktion. Alltsammans en delikat anrättning, en njutning att läsa.

Köp boken t ex på Bokus eller Adlibris.