Trädens hemliga liv

Peter Wohlleben berättare i sin bok Trädens hemliga liv om träd med en annorlunda infallsvinkel. För honom är det dags att sudda ut gränserna mellan djur- och växtriket. Träd och djur än mer lika än vad många tror. Även träden kommunicerar med varandra. De har sitt eget sätt att tala sinsemellan. Även träden hjälper sina artfränder, de konkurrerar inte bara mekaniskt om utrymme. Ett sjukt träd kan få näring av sina grannar via hoptvinnade rötter och med hjälp av dofter kan de varna varandra om att fara är på väg. Träd kan också använda sig av elektriska signaler via ”nervceller” i rottrådarna och deras knakande ljud från rötterna får skogens fauna att reagera.

Träd har också vad man skulle kunna kalla sitt eget nervsystem. Vid en skadedjursattack på ett ställe skickas larmet vidare till alla andra delar av trädet. Träd låter sig inte stillatigande angripas. De har en arsenal med motåtgärder. De kan skicka ut giftämnen i sina blad, eller doftämnen som lockar till sig skadedjurens fiender. På samman gång kan de också skicka ut varningsgas till sina artfränder.

Samtidigt som boken redogör för trädens hemliga liv får läsaren en kunnig genomgång av trädens vanliga liv. Läsaren tas på en rejäl rundtur i skogen, en färd som är mycket givande.

När svenskarna svalt

I Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av en fruktansvärd naturkatastrof. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Året då Sverige blev Sverige

Att skriva historiskt om enskilda år kan väl nästan räknas som en egen genre vid det här laget. På senare tid har Magnus Vesterbro till exempel gjort det med bravur. Även Per T Ohlsson visar i sin bok 1918 : året då Sverige blev Sverige varför konceptet fungerar så bra. Det är med största intresse jag slukat denna delikata anrättning.

1918 ser Ohlsson som ett avstampsår för det moderna Sverige. Landet i norr som bara delvis hade skonats från Första världskrigets fasor. Tuffa år följde även här efter krigsutbrottet. Importen tog stryk och ransoneringar infördes på grund av livsmedelsbristen. Vid sidan om kriget drog revolutionstankarna fram över Europa. Ryssland först, efter följde Finland med den blodiga kampen mellan vita och röda, och vad skulle hända i Sverige? Spänningar mellan höger- och vänsterblocken, kvinnliga rösträtten diskuterades för fullt och mitt i allt detta drabbades landet av Spanska sjukan, denna fruktansvärda epidemi som så småningom dödade bortåt hundra miljoner världen över.

Ett spännande år i Svensk historia. Vad hände i konst- och kulturvärlden? Vad diskuterades i riksdagen och i tidningarna? Hur fungerade ransoneringarna? Vilka nya lagar tillkom? Hur ställer man sig till ett inbördeskrig i ett grannland som vädjar om hjälp? Hur stoppar man värsta farsoten i mannaminne? Hur tvingas verklig demokrati fram på ett oblodigt sätt? Läs boken.

Ester Blenda Nordströms liv blir utställning

Skarhults slott arbetar för fullt med en utställning om Ester Blenda Nordströms liv: ”Ester Blenda Nordström var direktörsdottern som vägrade vara fin flicka. Hon levde i en tid då kvinnor gick klädda i långklänning och inte hade rösträtt. Själv var hon reporter på Svenska Dagbladet och körde runt på motorcykel, klädd i byxor, kedjerökandes och reste jorden runt med en pistol i väskan. Missa inte utställningen om hennes liv. Öppnar den 24 maj 2019.”

Utställningen produceras i samarbete med författaren Fatima Bremmer som skriver utställningstexterna och filmregissören Anna Hylander vars mamma är barnbarn till Ester Blenda Nordströms syster Agda Nordström.

Skarhults slott ligger i Eslövs Kommun i Skåne. Öppettider: 24 maj till 29 september, onsdag till söndag kl 11-17. Stängt måndagar och tisdagar.

Dostojevskij som vietnamesisk film på SVT Play

Dagens filmtips: Just nu visas den Vietnamesiska långfilmen Gentle på SVT Play. Den handlar om äktenskapet mellan en ung kvinna och en betydligt äldre pantbanksägare. För den unga kvinnan giftermålet en väg ut ur fattigdom och förtryck, men vad väntar? Filmen bygger på Fjodor Dostojevskijs novell Den saktmodiga.

Dostojevskijs Den saktmodiga finns i nyöversättning i novellsamlingen Krokodilen. Novellen skrevs efter Dostojevskij återvänt till Petersburg efter tio års förvisning i Sibirien.  Den utgavs 1876 och ingick i Dostojevskijs stora projekt En författares dagbok.

Varför inte låta filmen inspirera till läsning av boken? Krokodilen innehåller tre hyllade novellpärlor. De båda andra är:

Titelnovellen Krokodilen som handlar om Ivan Matveitj och hans hustru Elena Ivanovna som beger sig till Passagen vid Nevskij Prospekt i Petersburg för att beskåda en livs levande krokodil som där visas upp för allmänheten…

och

En olustig historia handlar om statsrådet Ivan Iljitj Pralinskij som en kväll efter att ha druckit champagne med några kollegor kommer förbi hos sin underlydande Porfirij Pseldonimov som gift sig och håller bröllopsfest. Ivan Iljitj får den ljusa idén att stiga in oanmäld på festen. ”Vad skulle väl vara enklare, och samtidigt mera storslaget än en sådan handling?”