I kölvattnet till Thomas Pikettys båda epokgörande böcker Kapitalet och ideologin och Kapitalet i det tjugoförsta århundradet har det kommit en rad böcker som diskuterar ekonomiska orättvisor i Sverige. På bestseller-listorna just nu ligger mycket välförtjänt Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige, så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.

Vi får lära oss att Sverige får tio nya miljardärer varje månad. Räknat per capita ligger vi väldigt högt upp i världsrankingen. Vi har 1 % av världens dollarmiljonärer, trots att vi bara utgör en promille av jordens befolkning. Sverige är ett mycket rikt land, problemet är ojämlikheten. Sveriges rikaste
procent äger över 30 % av den samlade förmögenheten, medan de 50 % fattigaste äger MINUS 2,4 procent på grund av alla lån.

Vi har redan minst 542 miljardärer. Det är förstås inte helt lätt att räkna, eftersom många gömmer undan sina rikedomar, t ex i stiftelser. Sverige är ett land för kapitalisterna, som en forskare uttrycker det: Att lönearbeta sig förmögen i Sverige är förmodligen svårare än någon annanstans i världen.

Ett en gång så jämlikt Sverige har förvandlats till ett skatteparadis. Sverige har mer än något annat land i väst sänkt skatten på förmögenheter och tillgångar. Arvsskatten, gåvoskatten, fastighetsskatten (numera en avgift som gör att man kan ha ett hus värt hundra miljoner men ändå inte betala mer till staten än för en vanlig villa) är avskaffad. Bolagsskatten är sänkt och investeringssparkonton är införda så att vinster och utdelningar är skattefria (ersatt av ett lågt schablonbelopp).

För den som fortfarande inte har förstått hur orättvisorna likt en otäck sjukdom sprider sig i Sverige borde Cervenkas bok vara obligatorisk läsning. Konstigt nog är det många som har missat vad som pågår. Den tyske sociologen Rainer Zitelmann har i sin bok Förebilder och syndabockar (2021) undersökt hur man ser på förmögenhet i sju olika länder. Sverige sticker ut, svenskarna motsätter sig mycket höga skatter för de rika. Det verkar nämligen vara så att många svenskar invaggats i tron att det är bra att vi har dessa superrika, eftersom de skapar sysselsättning åt folket. Det stämmer dock inte, internationell forskning visar att ojämlika samhällen utvecklas sämre än jämlika samhällen.