En riktig läckerbit i årets pocketbokflod är Anders Brodins Smartast bland mesar. Det är en synnerligen intressant och välskriven bok om en av våra vanligaste fåglar, talgoxen. 

Det är talgoxen som uppfordrande knackar på fönstret när maten på fågelbordet har tagit slut. Det är talgoxen som ensam fågelart har räknat ut att det går att knacka på bikupan så att bin i lagom stora portioner kommer ut för att inspektera vad som står på. Det är också talgoxen som listigt använder småfåglarnas universella varningssignal för rovfåglar, för att ensam kunna sitta kvar och äta vid ett annars besvärande välbesökt fågelbord. 

Talgoxen har något som man skulle kunna kalla intelligens. Den har socialitet, det vill säga den kan leva i stora grupper och känna igen individer. Den är generalist, det vill säga den klarar sig i många olika miljöer och kan äta många olika typer av mat. Den kan till och med koppla på ett rovfågelbeteende vid matbrist och jaga andra fåglar. Det är hjärnans fettrika myelin som då lockar som föda.

Talgoxen är också är en mycket väl utforskad art. I England har man t ex följt 36 generationer talgoxar i rakt nedstigande led. Brodins bok blir särskilt intressant när han redogör för olika experiment man gjort med denna fågel: redskapstest, spegeltest, räknetest och så vidare.

Det här är en bok inte bara för fågelnörden, det är en bok för alla. Det är säkert också en bok som kan väcka till fågelintresse i största allmänhet. Som sagt, en riktig läckerbit.