Franz Kafkas samlade skrifter
2013 av Litterära händelser
Nu är femtonde volymen i Franz Kafkas Samlade skrifter utgiven. En bok som innehåller personliga brev från den store Franz Kafka – brev som han skrev under den kanske mest kritiska perioden av hela sitt problemfyllda liv – det var i slutet av 1916 och under hela 1917 – när han först hade en intensiv skaparperiod och sedan drabbades av tuberkulos. Bokens titel – Som att säga spädgris när man menar fet sugga – är ett citat ur ett av breven. Kafka har varit hos läkaren för en undersökning. Läkaren försöker tona ner det hela och kallar Kafkas åkomma för ”lungspetskatarr” – det är det som är spädgrisen. Men själv är Kafka redan på det klara med vad det rör sig om. Tuberkulos. Det är tuberkulosen som är den feta suggan. För översättning och kommentarer står Hans Blomqvist och Erik Ågren.
Under vintern 1916–17 upplevde Kafka en nystart i sitt författande, efter en kreativ torka på nästan två år. Han fick tillgång till en skrivarlya i ett litet hus på Alchimistengässchen på Pragborgens område, dit han kunde gå för att skriva några timmar varje kväll och senare, under våren 1917, hyrde han en tvårumslägenhet i Schönbornpalatset. Ett formligt flöde av noveller tillkom. Tretton av berättelserna som skulle bli novellsamlingen En läkare på landet och nästan lika många som skulle publiceras postumt. Nystarten fick honom att fundera på att bli författare på heltid. Han övervägde att säga upp sig från anställningen på försäkringsbolaget.
Men tidigt på morgonen den 9 augusti 1917 hostade han plötsligt blod. ”Jag vaknar, undrar varför jag har så mycket saliv i munnen, spottar ut den, tänder sedan ljuset, konstigt: det är en blodpöl. Och nu börjar det. Chrlení [tjeckiska: kräkas], jag vet inte om det är rätt stavat, men ett bra ord är det i alla fall för att beskriva hur det väller upp ur strupen, Jag trodde aldrig det skulle sluta… Hela tiden blod, men till sist upphörde det och jag somnade om, jag sov till och med bättre än på länge.” Han bryter förlovningen med Felice. De har varit förlovade i två omgångar under sammanlagt fem år. Men för Kafka var det otänkbart att upprätthålla förlovningen. Som tuberkulosmärkt kunde han inte se sig själv som blivande äkta make.
Flera av breven är ställda till hans syster Ottla, hon var hans evigt förtrogna, kanske den som stod honom närmast. Under hösten 1917 flyttade han ut till Ottla på landet och bodde de kommande åtta månaderna i byn Zürau. Och flera brev är till vännen och kollegan Max Brod med vilken Kafka kunde diskutera alla sina funderingar kring att bli publicerad. En vanlig missuppfattning är att Kafka aldrig blev publicerad under sin livstid, att alla hans böcker utkom postumt. Så är det inte, Kafka förde – under ständiga grubblerier – sammanlagt sju böcker med noveller och prosastycken till trycket medan han levde – och det var främst vännen Max Brod han diskuterade dessa publiceringsvåndor med.
* * *
| Bakhålls utgåva av Franz Kafkas samlade skrifter översätts och redigeras av Hans Blomqvist och Erik Ågren. De har valt att redigera materialet efter delvis andra principer än de tyska utgivarna. Blomqvist och Ågren följer den textkritiska utgåvans uppdelning av materialet i texter publicerade under författarens levnad och texter som hör till kvarlåtenskapen. Det är angeläget att berättelser som Kafka under sin levnad medverkade till att publicera inte lyfts ur sitt sammanhang och presenteras tillsammans med postumt utgivet material. Kafka var nämligen inte principiellt avvisande till att hans verk skulle publiceras. Det allra mesta som han själv ansåg fullbordat medverkade han aktivt till att ge ut, hade en mycket bestämd uppfattning hur det skulle sammanställas, illustreras och tryckas. Bakhålls utgåva följer också den textkritiska utgåvans uppdelning av kvarlåtenskapen i romaner, dagböcker, brev och övriga litterära texter. Men för att undvika sådana | egendomligheter som att man i Kafkas dagbok får läsa slutet av första kapitlet i romanen Den försvunne innan man läst början, presenteras materialet i brev, dagböcker och övrig kvarlåtenskap i tillkomstordning, dvs inte alltid i den ordning de står i Kafkas manuskript. Uppdelningen i dagböcker och övriga litterära texter kan ifrågasättas, eftersom dagböckerna innehåller litterära texter och den litterära kvarlåtenskapen innehåller dagboksanteckningar. Det är uppenbart att Kafka själv inte alltid var så noga med att hålla litterära texter och dagboksanteckningar åtskilda. Dessutom är gränsen mellan vad som ska betraktas som litterära utkast och anteckningar av privat karaktär inte sällan till den grad flytande att man misstänker att den åtminstone tidvis var flytande även för Kafka. Bakhåll ansluter sig trots detta, närmast av traditionsskäl, till den uppdelning i kvarlåtenskap och dagböcker som utgivarna av den textkritiska utgåvan förordar. |
Litterära händelser 