Pesten i Stockholm 1710

Magnus Västerbro berättar i sin bok Pestens år – Döden i Stockholm 1710 om dåtidens mest fruktade sjukdom.

1710 är året efter slaget vid Poltava. Sveriges stormaktstid är snart förbi och ovanpå alla militära motgångar drar pesten in över vår huvudstad. Det tar ett tag innan den får fäste, läkare slå larm och myndigheterna har möjlighet att sätta igång motåtgärder som karantän men väljer att blunda. Man vill inte att folk ska drabbas av panik, man oroar sig över livsmedelsförsörjning och så vidare. Men det ska visa sig leda till katastrof. Av stadens 55 000-60 000 invånare dör mellan 35 och 40 procent under det följande halvåret.

Intressant att läsa om den tidens läkarvetenskap. Man hade ingen aning om att det var råttor, löss och loppor som var de värsta smittbärarna. Läkarkollegiet hade fullt upp med att rensa ut kvacksalvare, t ex alla dessa kloka gummor som trodde sig kunna fördriva sjukdomar med hjälp av örter utan att ha en aning om att sjukdomar beror på obalans mellan de fyra kroppsvätskorna:  blodet, svarta och gula gallan, och slemmet. Numera vet vi att det är antibiotika som behövs för att bota pesten, då på den tiden förlitade man sig på att försöka röka ut smittan ur hemmet och till det hade man diverse improviserade och mestadels verkningslösa kurer.

Som vanligt är det förstås de fattiga som drabbas värst. De rika bor inte lika trångt, de har större möjlighet att sköta hygienen och framför allt räddar sig många genom att lämna staden och sätta sig i säkerhet någon annanstans.

En riktig page-turner.

Litterära händelser har tidigare rekommenderat Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige. I den boken blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av svälten. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har alltså även här skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Karl Marx – en genomlysning

Den som läser Sven-Eric Liedmans 800-sidiga biografi om Karl Marx blir kanske besviken om hen räknar med en i första hand spännande historia om Marx liv. I stället får vi framför allt en spränglärd genomgång av vad Marx faktiskt skrev och inte skrev.

Liedman bjuder på en härlig neddykning i Marx rika produktion. Hur Marx låtit sig inspireras av Hegel, om inflytandet från Feurbach och Marx samarbete med parhästen Engels och om deras samlade i skrifter 39 band. Noggrant och exakt, Liedman vet vad han pratar om. Det är bara sätta sig ner och njuta.

Liedman förklarar alla grundläggande begrepp som produktivkrafter och produktionsförhållanden och bärande huvudtankar som materialistisk historieuppfattning, profitkvotens fallande tendens och mervärdeskvoten, bytesvärde och bruksvärde. Kommunistiska manifestet skärskådas, och vi får veta allt om Marx journalistiska och politiska bana. Och om Marx bidrag som idégivare till första internationalen. Marx var en nagel i ögat på den styrande klassen. Han förvisades tidigt från Frankrike, hamnade så småningom i England och Bismarck kallade honom för den farligaste mannen i Europa.

Särskilt intressant är det att se Marx som de ofullbordade verkens mästare. Bara första delen av Kapitalet kom ut under Marx levnad. Liedman gör det också tydligt att Marx var en tänkare som hela tiden omprövade sina egna teser.

Boken är ett måste för den som vill kunna sin Marx.

 

Ålevangeliet handlar om världens mest gåtfulla fisk


Patrik Svenssons bok, den Augustprisvinnande fackboken Ålevangeliet trycks i upplaga efter upplaga. Vem hade kunnat ana att en bok om en fisk skulle erövra den svenska bokmarknaden?

Här får vi en spännande historia om en av de mest mytomspunna varelserna i världshaven. Våra svenska ålar (den europiska arten Anguilla Anguilla) föds i Saragossohavet, de följer strömmarna till våra breddgrader, byter skepnad flera gånger och letar sig uppför våra vattendrag. De vandrar från saltvatten till sötvatten och när det är dags för fjärde och sista skepnaden vandrar de till havets saltvatten igen. Då har de levt i vårt land femton till trettio år, plötsligt fått nog och simmar ett halvår nonstop tillbaka Saragossohavet utan att äta. De kommer fram som fullvuxna blankålar som slutligen kan para sig och dö. Men precis som ålen är en mytologisk varelse i våra berättelser är den lika mystisk och svåråtkomlig för den vetenskapliga forskningen. Trots att man gjort oräkneliga experiment, trots att man placerat radiosändare på mängder med ålar har ingen lyckats se en levande ål i Saragossohavet, inte heller sett dem leka. Inte ens i fångenskap har man sett dem föröka sig. Nu är det dags att ta reda på mer, säger författaren. För ålen är utrotningshotad. Inte minst därför måste vi lära oss förstå den, för att veta hur vi ska förhindra det.

Ålevangeliet bärs också upp av en innerlig berättelse om författarens eget fiskande i barndomen tillsammans med sin ålintresserade pappa. En hejdlöst intressant bok, väl värd sitt Augustpris.

Länk till Omnible.

Fyra böcker om Nordkoreas terror


Litterära händelser rekommenderar fyra böcker som alla berättar om hur det är att fly från den nordkoreanska diktaturen. De ger en mycket svårsmält beskrivning av vad som pågår i landet, alla är lika spännande och svåra att lägga ifrån sig.

Blaine Hardens berättar i Flykten från läger 14 om den enda dittills lyckade rymningen från det ökända läger 14. Nordkorea har mängder med läger för oliktänkare, det största är tjugo kvadratmil stort. Shin Dong-huyk föddes i läger 14 och avtjänade ett livslångt straff för ett brott hans föräldrar begått. Efter 20 år av svält och umbäranden får han chansen att fly.

Jang Jin-sung tillhörde Nordkoreas propagandaministerium där han skrev falsk nyhetsjournalistik och hyllningstexter till diktatorn Kim Jong Ils ära. En dag upptäcks det att han lånat ut en förbjuden tidskrift till en vän och han förstår att ett strängt straff väntar. I Käre ledare får vi följa hans uppseendeväckande flykt. När en topptjänsteman avviker ska han stoppas till varje pris, även utanför landets gränser.

I Flickan med sju namn – min flykt från Nordkorea av Hyeonseo Lee och Yeonmi Parks bok För att kunna leva – en nordkoreansk flickas resa till frihet får vi följa unga kvinnor på flykt. Två böcker skrivna av kvinnor som väl i frihet, men med risk för eget liv utmanar regimen. I båda böckerna får vi följa extrema missförhålladena i Nordkorea, hur en ung flicka som flyr landet ofta hamnar i kinesisk trafficking, flykten vidare till Sydkorea och hur deras historia når världssamfundet. Det är gripande bladvändande berättelser som knappast lämnar någon oberörd. Kvinnorna har inte nöjt sig med att skriva böcker. De ägnar sig numera åt att berätta om vad som pågår i världens mest slutna land. Inför Trumps första möte med Kim Jong-un frågade sig Yeoni Park om han verkligen vet vad han ger sig in i: https://youtu.be/HVPjoEN1a8k Hyeonseo Lee håller ett Ted-talk om allt hon har varit med om: https://youtu.be/PdxPCeWw75k

 

Briljant bok om Leonardo

Leonardo da Vinci är förmodligen världens mest kände konstnär, känd för Mona Lisa och Nattvarden och för sina försigkomna uppfinningar. Mindre känt är att han efterlämnade 20 000 sidor med anteckningar (varav 6 000 sidor finns bevarade in i vår tid), anteckningar som handlar om allt mellan himmel och jord och utgör en unik källa att ösa ur för att komma både renässansen som tidsepok och Leonardo som historisk person närmare.

I sin bok Solen ser ingen skugga – En bok om Leonardo da Vinci presenterar Peter Glas denne märklige konstnär och naturforskare. Boken utvecklar sig till en briljant biografi över en av historiens mest gåtfulla och mest betydelsefulla personligheter.

Leonardo sysslade med så mycket. Han dissekerade människokroppar, hade teorier om solsystemet, om geologi, om botanik, om matematik, geometri, optik, akustik, arkitektur, målarkonstens teori, musikteori och mycket mer. Moral, filosofi, betraktelser över livets gång. Själens existens. Kärlek, hat, välvilja, grymhet. Fabler, talesätt, visdomar.

Leonardo visar sig vara en självlärd lärdomsgigant som har en makalös förmågan att tänka självständigt och nyskapande, för att inte säga revolutionerande. Han är också en troubled soul, en grubblare, en sökare, formligen besatt av sin törst efter sanningar om tillvaron.

Och här finns bokens avgörande styrka: Glas ger
Leonardos många bräckliga, högst mänskliga sidor minst lika stort utrymme som hans berömda genialitet. Boken ger en magnifik överblick över Leonardos imponerande livsverk samtidigt som hans mångfasetterade personlighet träder fram. En biografi som både porträtterar Leonardo som en begriplig människa av kött och blod och som den närmast ofattbart stora historiska gestalt han samtidigt var.

Tommy Terabyte

Trädens hemliga liv

Peter Wohlleben berättare i sin bok Trädens hemliga liv om träd med en annorlunda infallsvinkel. För honom är det dags att sudda ut gränserna mellan djur- och växtriket. Träd och djur än mer lika än vad många tror. Även träden kommunicerar med varandra. De har sitt eget sätt att tala sinsemellan. Även träden hjälper sina artfränder, de konkurrerar inte bara mekaniskt om utrymme. Ett sjukt träd kan få näring av sina grannar via hoptvinnade rötter och med hjälp av dofter kan de varna varandra om att fara är på väg. Träd kan också använda sig av elektriska signaler via ”nervceller” i rottrådarna och deras knakande ljud från rötterna får skogens fauna att reagera.

Träd har också vad man skulle kunna kalla sitt eget nervsystem. Vid en skadedjursattack på ett ställe skickas larmet vidare till alla andra delar av trädet. Träd låter sig inte stillatigande angripas. De har en arsenal med motåtgärder. De kan skicka ut giftämnen i sina blad, eller doftämnen som lockar till sig skadedjurens fiender. På samman gång kan de också skicka ut varningsgas till sina artfränder.

Samtidigt som boken redogör för trädens hemliga liv får läsaren en kunnig genomgång av trädens vanliga liv. Läsaren tas på en rejäl rundtur i skogen, en färd som är mycket givande.

När svenskarna svalt

I Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av en fruktansvärd naturkatastrof. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Året då Sverige blev Sverige

Att skriva historiskt om enskilda år kan väl nästan räknas som en egen genre vid det här laget. På senare tid har Magnus Vesterbro till exempel gjort det med bravur. Även Per T Ohlsson visar i sin bok 1918 : året då Sverige blev Sverige varför konceptet fungerar så bra. Det är med största intresse jag slukat denna delikata anrättning.

1918 ser Ohlsson som ett avstampsår för det moderna Sverige. Landet i norr som bara delvis hade skonats från Första världskrigets fasor. Tuffa år följde även här efter krigsutbrottet. Importen tog stryk och ransoneringar infördes på grund av livsmedelsbristen. Vid sidan om kriget drog revolutionstankarna fram över Europa. Ryssland först, efter följde Finland med den blodiga kampen mellan vita och röda, och vad skulle hända i Sverige? Spänningar mellan höger- och vänsterblocken, kvinnliga rösträtten diskuterades för fullt och mitt i allt detta drabbades landet av Spanska sjukan, denna fruktansvärda epidemi som så småningom dödade bortåt hundra miljoner världen över.

Ett spännande år i Svensk historia. Vad hände i konst- och kulturvärlden? Vad diskuterades i riksdagen och i tidningarna? Hur fungerade ransoneringarna? Vilka nya lagar tillkom? Hur ställer man sig till ett inbördeskrig i ett grannland som vädjar om hjälp? Hur stoppar man värsta farsoten i mannaminne? Hur tvingas verklig demokrati fram på ett oblodigt sätt? Läs boken.