Om zen och konsten att hantera sitt liv

Dags att sjunka ner i läsfåtöljen när Dekius Lack för minst trettionde gången låter publicera en bok. Den här gången en roman om människans existentiella sökande och zenbuddhism.

Året är 1980. Sverige har fått en ny socialtjänstlag. Ungdomsfängelser heter inte ungdomsfängelser längre. Ungdomarna ska i stället vårdas under ”hemliknande” förhållanden i speciella ungdomshem. Men mycket är sig likt från förr. Samma lokaler, samma personal och taggtråden sitter kvar på murarna som en påminnelse. Den enda skillnaden är att man enklare kan få föräldrar att frivilligt gå med på att låta sina besvärliga tonåringar byta ”hem” för en tid.

Conny som är fjorton år hamnar på ett särskilt dysfunktionellt ungdomshem för att hans föräldrar låtit sig övertalas av socialen. Hans föräldrar som passar på att åka till Japan för att genom zenbuddhismen finna sig själva. Hemma i Sverige tvingas deras son ta fighten med alla värstingar på boendet. Conny är ensam och utlämnad, men vägrar ge upp. Vad föräldrarna inte förstår är att det är pojken som är den sanne zenbuddhisten.

Ovanligt att en präst och en socialarbetare för en gångs skull kan få vara hjältar. Det är också en ovanlig form av introspektion för att vara en modern svensk roman. Normalt är huvudkaraktärerna uppfyllda av sig själva, sin ångest, sin dåliga självkänsla. Här befolkas romanen i stället av personer som ställer de riktigt stora frågorna.

Köp boken t ex på Bokus eller Adlibris.

Jana Kippos öden och äventyr

Karin Smirnoff har skrivit tre delar om Jana Kippo: Jag for ner till bror, Vi for upp med mor, Sen for jag hem. Den norrländska landsbygden skildras med en smärtsam röra av smuts, kyla, dödande, självmord, incest, galenskap, otrohet och bottenlösa svek. Definitivt inget för  Västerbottens turistförening men otroligt spännande och intressant.

Första delen Jag for ner till bror, som är författarens debutbok, nominerades till Augustpriset 2018. Boksviten inleds med att Jana Kippo åker till sin tvillingbror i norrländska inlandet. En håla som Gud sällan har tid med. Brodern är alkoholiserad och på väg att bryta ihop, inte blir det bättre av att hon får ihop den med mannen i granngården som också är på väg att gå under och att hon tar jobb i hemtjänsten bara för att få möta ett självmord och efter det sin svårt cancersjuka väninna från skoltiden. Och det är ändå bara början på allt som ramlar över henne. Jana är ingen superhjälte, men hon kavlar upp ärmarna och strävar på. Någonstans där framme måste ljuset finnas.

Tredje delen Sen for jag hem utkommer i pocket nu i dagarna. Det ryktas om en fjärde del. Litterära händelser följer sviten med spänning.

Om att bli svenskare än svenskarna

Arash Sanaris bok Sverigevänner: historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn berättar om en iransk akademikerfamilj som flyr Irans diktatur och kommer till Sverige i början av 1980-talet. En familj som gör sitt bästa för att så snabbt som möjligt komma in i det svenska samhället. En bok om härliga kulturkrockar, men också en skickligt berättad och viktig ögonöppnare om vad invandring kan innebära på alla möjliga olika plan.

Sanari är numera en välkänd läkare som syns i media. Han berättar med humor och ger sin pappa stort utrymme genom att låta varje kapitel i boken inledas med utdrag ur pappans dagbok från tiden då det begav sig. Pappan, disputerad kemist i Iran, som särskilt kämpade med att familjen skulle låta sig assimileras, men som för egen del hade svårt att få jobb och svenska vänner. Dagboksanteckningar med imponerande träffsäkerhet om utvandring, invandring och det svenska samhället.

En fullträff till bok som varmt rekommenderas. Filmrättigheter är sålda.

 

Karl Marx – en genomlysning

Den som läser Sven-Eric Liedmans 800-sidiga biografi om Karl Marx blir kanske besviken om hen räknar med en i första hand spännande historia om Marx liv. I stället får vi framför allt en spränglärd genomgång av vad Marx faktiskt skrev och inte skrev.

Liedman bjuder på en härlig neddykning i Marx rika produktion. Hur Marx låtit sig inspireras av Hegel, om inflytandet från Feurbach och Marx samarbete med parhästen Engels och om deras samlade i skrifter 39 band. Noggrant och exakt, Liedman vet vad han pratar om. Det är bara sätta sig ner och njuta.

Liedman förklarar alla grundläggande begrepp som produktivkrafter och produktionsförhållanden och bärande huvudtankar som materialistisk historieuppfattning, profitkvotens fallande tendens och mervärdeskvoten, bytesvärde och bruksvärde. Kommunistiska manifestet skärskådas, och vi får veta allt om Marx journalistiska och politiska bana. Och om Marx bidrag som idégivare till första internationalen. Marx var en nagel i ögat på den styrande klassen. Han förvisades tidigt från Frankrike, hamnade så småningom i England och Bismarck kallade honom för den farligaste mannen i Europa.

Särskilt intressant är det att se Marx som de ofullbordade verkens mästare. Bara första delen av Kapitalet kom ut under Marx levnad. Liedman gör det också tydligt att Marx var en tänkare som hela tiden omprövade sina egna teser.

Boken är ett måste för den som vill kunna sin Marx.

 

Den besvärliga Elin Wägner

Det saknas inte biografier och forskning om Elin Wägner, men vem kan få nog? Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linders två bandsverk Amason med två bröst och Dotter av moder jord på 70-talet följdes bl a upp av Boel Hackmans bok Elin Wägner trettio år senare, och bara i år bjuds vi på ytterligare två biografier: Per Wirténs Europa, ständigt detta Europa: Elin Wägners förlorade kärlek och nu senast Ulrika Knutsons nyutkomna biografi Den besvärliga Elin Wägner.

Ulrika Knutson berättar medryckande om flitiga Elin som drömde om att läsa på universitet men hindras av sin far rektorn som inte tyckte studier på den nivån var något för flickor. Vi får möta den ohejdbara Wägner som inte låter sig stoppas av faderns beslut utan väljer sin egen väg. Hon blir journalist och hamnar till slut i Svenska Akademien som uppburen författare. Wägner är redan som ung full av åsikter och alltid beredd att strida för dem.

Det blir förstås mycket om fredsfrågan och kampen för den kvinnliga rösträtten. Knutson fördjupar sig även i Wägners kärleksaffärer, Fogelstadgruppen och tidningen Tidevarvet (som Knutson kan på sina fem fingrar efter att ha skrivet boken Kvinnor på gränsen till genombrott). Hon gör även en briljant genomgång av Wägners rika bokproduktion. Alltsammans en delikat anrättning, en njutning att läsa.

Köp boken t ex på Bokus eller Adlibris.

Året då Sverige blev Sverige

Att skriva historiskt om enskilda år kan väl nästan räknas som en egen genre vid det här laget. På senare tid har Magnus Vesterbro till exempel gjort det med bravur. Även Per T Ohlsson visar i sin bok 1918 : året då Sverige blev Sverige varför konceptet fungerar så bra. Det är med största intresse jag slukat denna delikata anrättning.

1918 ser Ohlsson som ett avstampsår för det moderna Sverige. Landet i norr som bara delvis hade skonats från Första världskrigets fasor. Tuffa år följde även här efter krigsutbrottet. Importen tog stryk och ransoneringar infördes på grund av livsmedelsbristen. Vid sidan om kriget drog revolutionstankarna fram över Europa. Ryssland först, efter följde Finland med den blodiga kampen mellan vita och röda, och vad skulle hända i Sverige? Spänningar mellan höger- och vänsterblocken, kvinnliga rösträtten diskuterades för fullt och mitt i allt detta drabbades landet av Spanska sjukan, denna fruktansvärda epidemi som så småningom dödade bortåt hundra miljoner världen över.

Ett spännande år i Svensk historia. Vad hände i konst- och kulturvärlden? Vad diskuterades i riksdagen och i tidningarna? Hur fungerade ransoneringarna? Vilka nya lagar tillkom? Hur ställer man sig till ett inbördeskrig i ett grannland som vädjar om hjälp? Hur stoppar man värsta farsoten i mannaminne? Hur tvingas verklig demokrati fram på ett oblodigt sätt? Läs boken.

Hur man gör succé på dårhus

Nytt på pockethyllan: Emma Abrahamsons roman Hur man gör succé på dårhus. Vi får följa Majas ståuppande och hennes kamp mot sitt inre ångestspöke Sven och hur det är att bli tvångsintagen på psyket.

Maja bryter ihop hos sin terapeut. Ett rejält sammanbrott som leder till att polisen sex timmar senare kommer och hämtar henne. 200 sidor rapp snabbskjutande ståuppkomiker-prosa om depression följer:

”Poliserna är snygga. Väldigt snygga. Den kvinnliga polisen har fotomodellskropp och hennes långa blonda hår är samlat i lös hästsvans.  Den manliga polisen har en simmares smala midja och bredda axlar… Om det inte vore för det faktum att de kommit för att spärra in mig skulle det här ha kunnat vara början på en väldigt lovande porrfilm.”

Vad Maja möter är en sjukvård som inte har någonting annat att erbjuda än psykofarmaka. Hon får knappt träffa en läkare och samtalsterapi, eller ens ett litet samtal, finns det inte minsta plats för.

Samtidigt som Maja går sina duster med ångestspöket Sven måste hon hantera sin karriär som ståuppare och man kan fråga sig om denna berättarteknisk mixtur fungerar för detta allvarliga ämne, och ja, det gör den. Det blir både en tänkvärd och underhållande bok.

 

Tre löparromaner om att springa långt

Löparens guide till galaxenDekius Lack har i dagarna kommit ut med sin tredje löparroman, Löparens guide till galaxen. Den här gången är det hela jordklotet som Kristoffer och hans vänner drömmer om att erövra. På två år ska nästan tvåtusen landmil längs 40:e breddgraden avverkas.

Det här är tredje romanen om Kristoffer och hans vänner. De två föregående är Springa med vingar och När natten kommer är vägarna mina. Böckerna är fristående och går att läsa var för sig. Tre romaner som är omöjliga att lägga ifrån sig.

Löparens guide är precis som föregångarna full av funderingar om kroppen, kärleken, livet och universum. Som vanligt får man sig en rejäl portion undervisning i löpningens fysiologi.