Ulf Lundells Vardagar


I Vardagar 2 fyller Ulf Lundell 69 år och året är 2018. Precis som Vardagar 1 är det ett dagboksformat som ofta elegant flödar över sidorna som fri vers. Det är avskalat och gripande, och till och med litterärt i all sin enkelhet. En självklar bok i bokhyllans Lundellavdelning.

Han lever ensam. Ofta mycket korthugget avhandlar han vad han ser på TV: Spännande fotbollsmatcher, snygga mål, Zlatan, friidrott, gymnastik, och katastrofer i världen och Antikrundan… Och vad han läser i tidningar: Trump, och krisen i Svenska Akademien med kulturprofilen, om valet, om Sverigedemokraterna, om Kinas välde och otäcka maktbegär och feminismens rallarsvingar. Och vad han ser utanför fönstret: fåglar, sorkar, getingar, träden, vädret. Och han berättar vilka böcker han läser, och vilka gamla favoritböcker som han läser på nytt (Boris Vian, Colin Wilson).

Han målar sina tavlor, klipper sig, ser till att bilen lagas och huset underhålls, och han skriver låtar och längtar söderut. Han citerar Patti Smith, Augustinus, Paulus, Joyce, Heidegger, Camus… Och lyssnar på musik: Dylan, Neil Young, Springsteen, men även Schubert…

Han funderar över kvinnorna i sitt liv. Tre äktenskap. Han vill hålla avståndet till f d flickvännen som sköter galleriet. De ska inte träffas, men tummar på regeln. Han går till terapeut några gånger. Medicinerar, tar en prozacvariant och sömntabletter för att kunna sova. Han funderar på om han har ADHD, tourettes. Han har hjärtrusningar.

Han köper grejer: Cd-skivor, t-shirtar, hälsokostpreparat, verktyg.

Han funderar över barndomen. Sin syster, sin mamma som just har gått bort, sin pappa. Vad är meningen meningen med allt? frågar han sig. Det är inte att skriva böcker, det är inte att spela inför 10 000 pers.

Han frågar sig också om vårt motstånd för döden är löjligt:

”Dö ska du,
Tro inget annat.
Du ska dö mens tid det är.
Du ska inte få se det du hoppas på att få se.
Å andra sidan:
Å andra sidan: Du
slipper en del.”

Vardagar 2 säljs just nu på årets bokrea. Nästa dagboksvolym Vardagar 3 har just kommit i pocket.

Ulf Lundells Vardagar

Copyright: Ulf LundellUlf Lundells Vardagar är en tegelstenstjock inbjudande vacker bok med vardagsfunderingar. Den är skriven i ett dagboksformat som ofta elegant flödar över sidorna som fri vers. Det är avskalat, men ändå intressant, och till och med litterärt i all sin enkelhet. Han befinner sig på sin gård på Österlen i Skåne och han är ofta ensam. Det blir tankar nedrafsade om tofsvipan på biltaket, melodifestivalen, Sverigedemokraternas sorgliga framfart, böckerna han läser och Trump-eländet. Vilka låtar han lyssnar på. Youtube-klipp som får honom att skratta eller njuta. Det blir mycket sport på TV. Den gamla bilen (eller rättare sagt bilarna) som hela tiden konstrar och går sönder.

Han skriver mycket om åldrandet – han är sextioåtta och konstaterar: ”Ju äldre man blir desto mindre förstår man vem man är. Och framför allt vem man varit.”

Han håller på med låtskrivande, han laddar mentalt för en eventuell turné. Målandet, galleriet finns också i fonden. Precis som Kivik Art Center. Funderingar kring #metoo och Svenska Akademien-skandalen duggar tätt.

Mornar som startar med C-brus för hälsans skull, kroppsvikten som han vill hålla i schack. Stavgång. Roddmaskinen och träningscykeln finns i något rum och väntar på honom. Olika dieter. Sömnpiller. Han vill vara nykter: ”Full kan vem som helst vara, men nykter, det är en annan sak.” Men det blir ändå att han ”hinkar rosévin ibland”.

Han skriver om ensamheten. Om saknaden. Om den senaste skilsmässan som juridiskt blir klar under bokens gång. Hans fyra barn som han har dålig kontakt med. Och hans flykt undan offentligheten.

”Jo det är klart att jag vill inbilla mej att jag kan ta den här världen, det här livet, den här tillvaron ensam. Jo, jag vet att det inte går, men vad fan går egentligen? Att vara ensam är en fantastisk blandning av frihet och leda intill benmärgen. Det är den ledan man ska försöka omvandla till något större än flykten.”

Det är rått och rätt på. Så rått att till exempel Trettondagshelgen av någon anledning hamnar i september, men även det fungerar fint. En bok vars största problem är att den tar slut och lämnar ett gapande tomrum efter sig.

Köp den t ex på Bokus eller Adlibris.