Ord som saknas i engelskan

England_Sverige
Dagens språkliga fundering: Det talas ofta om att engelskan är ett mycket rikare språk än svenskan, att man ser det enkelt genom att jämföra ordböckernas tjocklek. Till svenskans försvar hör man att det inte går att jämföra rikedom i ett språk genom att räkna ord. Det är inte ens självklart hur man ska definiera ord. Svenskan har t ex en fenomenal förmåga att göra sammanbindningar av ord, något som engelskan har betydligt svårare med. Men idag lägger jag den diskussionen åt sidan och nöjer mig med att ge några exempel på självklara svenska ord som saknas i engelskan.

I den engelsktalande världen har man inte ETT ord för blunda utan måste använda tre ord (close your eyes). Det finns många begrepp som svenskan uttrycker i ett ord när engelskan måste ta till två eller fler, t ex orka, slippa, hinna, heta. Många tidsbegrepp kan vi uttrycka i ett ord när engelskan måste använda två eller fler, det gäller t ex orden dygn, förrgår och övermorgon. Relationsbegrepp som mormor, morfar, farmor, farfar, husse, matte har i engelskan inte samma precision som i svenskan eftersom deras grandmother kan betyda både mormor och farmor osv.

Här kommer en lista med svenska ord som saknas i engelskan (bidra gärna med egna ord):

blunda

orka

hinna (i betydelsen hinna i tid)

heta (i betydelsen jag heter)

hamna

fika

mysa

slippa (svenska ordet slippa blir väl en hel mening på engelska!)

supa (engelskans verb ”drink” kan betyda både ”dricka” och ”supa”, ingen precision där inte)

knarka (som Birgitta Stenberg och poeten Paul Andersson började använda på 50-talet)

harkla

dygn

förrgår

övermorgon

farmor/farfar/farbror/faster…

mormor/morfar/morbror/moster…

gubbe/gumma

förälskad

jobbig

lagom

Konstigt att engelskan klarar sig utan en motsvarighet till svenskans ord gemenskap. Engelskan har många ord som NÄSTAN betyder gemenskap (community, fellowship, solidarity, comeradery) men de används i andra sammanhang. Gemenskap är ett mycket vanligt ord i svenskan som ständigt används när man pratar om situationen på arbetsplatsen, i skolan, i vänkretsen osv – något motsvarande ord finns inte i engelskan.

 

Nu är alla berättelser berättade

Dekius_Lack_Krister_GerhardssonDekius Lacks nya roman Den unge Stäppvargen har just utkommit. Den här gången avslöjas den bistra sanningen att alla berättelser som går att berätta redan är berättade. De så kallade Blombosdatorerna kontrollerar varje ny bok mot alla böcker som redan finns och det slår aldrig fel: Moderna författare har ingen möjlighet att vara riktigt originella längre. För sjuttiofemtusen år sedan skapades det första konstverket i Blombosgrottan i Sydafrika. Nu har berättelserna tagit slut.

När Blombosdatorerna rensar en ny berättelse från godtyckliga variabler – som till exempel namn och var berättelsen utspelar sig – visar det sig att allt som skrivs numera bara är ett hopplock av sådant som redan har berättats.

Nu kan apparna ta över. Författarna behövs inte längre. Vill man ha en ny berättelse matar man bara in ett visst antal variabler så skriver appen en ”ny” berättelse. Resultatet blir på ett visst sätt originellt, men bara vid ett ytligt betraktande. Kan man sin litteraturhistoria och har lite hjälp av blombosdatorerna så ser man att den ”nya” berättelsen bara är en sammanslagning, en kompilation, av sådant som redan är berättat.

Denna insikt för med sig mycket annat. Om berättelserna tagit slut, om allting är berättat så är också sanningarna berättade. Människan har berättat så mycket genom tiderna att hon nu vävt ett nät som kan fånga själva Alltet. Den minsta beståndsdelen i universum är inte atomer och kvarkar utan berättelser. Det är genom dem vi kan förstå vad allting handlar om.

För den som är litteraturintresserad, som det unga gänget i boken är, öppnas otroliga möjligheter att förstå vad livet egentligen handlar om.

Intressant att notera. Dekius Lacks roman är även den analyserad av Blombosdatorerna och självklart visar det sig att den innehåller textavsnitt från andra böcker, precis som alla andra böcker är kompilationer och variationer. När man läser boken glider man omärkligt in i andra världar som Den store Gatsby, Kafkas Förvandlingen, Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet, o s v, och när romanen huvudkategoriseras så kan den hänföras till Ray Bradburys mästerverk Fahrenheit 451. Länk till Blombosanalysen av Den unge Stäppvargen: http://www.bakhall.com/blombos/9789177424161.html

Som en ytterligare krydda i denna anrättning finns också en länk till en Blombosgenerator som undersöker alla böcker som någonsin skrivits. Här får man t ex reda på hur originella de är. Mata bara in författarnamn och titel på: http://www.bakhall.com/blombos/blomboskod.html

Köp boken t ex på Adlibris eller Bokus

Ännu ett seriepris till Daniel Ahlgren

558A27701-1024x634
Ännu en gång kan Litterära händelser meddela att Daniel Ahlgren fått ett seriepris. Denna gång var det Svenska Serieakademins svenska Adamsonstatyett som delades ut på årets bokmässa.

”Daniel Ahlgren har en karriär som vid det här laget spänner över 25 år, varunder han har utmärkt sig som en lyhörd skildrare av sin samtid och omvärld. Med små gester, mycket smärta, subtil humor och precis tonträff i dialogen har Ahlgren skaffat sig hängivna beundrare. På senare år har han förnyat superhjältegenren genom att applicera den på en vanlig gymnasieskola och dess elever i Blekinge. Daniel Ahlgren är en kreatör som lever och andas serier, han är en av Sveriges stora serieberättare.”

Förtjänstdiplom delades ut till:

Björn Wahlberg… för hans remarkabla – lika noggranna som spänstiga – nyöversättningar av ”Tintin” och ”Linda och Valentin”.

Lars Krantz… för hans pregnanta och i flertalet bemärkelser svarta seriekonst.

Mikael Tegebjer… för hans långa och mångsidiga serieverksamhet – som förläggare (Optimal Press, Jemi, Ekholm & Tegebjer m fl), serietidningsredaktör (Ernie, Gustaf m fl), översättare (”Valhall” m fl).

Josefin Svenske… för hennes (och fjolårets förtjänstdiplomerade Fabian Göransons) dristiga förläggarskap på Kolik förlag sedan 2005 – med utgivning av företrädesvis svenska serieskapare som Kim W Andersson, Lina Neidestam, Malin Biller, Johanna Koljonen/Nina von Rüdiger och Nanna Johansson.