Jag har läst Anne Franks dagbok på nytt. En av världslitteraturens mest gripande skildringar. Numera är det den oavkortade utgåvan som gäller. Trettio procent text har tillkommit. Delar som lyfts ur av henne själv (när hon alldeles mot slutet började renskriva dagboksanteckningarna), hennes pappa (när han översatte den
åt familjens tyska släktingar efter kriget) eller redigerades bort av utgivande förlag finns nu med i en uppdaterad version som bygger på den holländska textkritiska utgåvan (De dagboeken van Anne Frank).
Dagboken är egentligen fem skrivböcker med diverse lösa blad. En del anteckningar, speciellt från 1943, har gått förlorade. I den nya utökade versionen fördjupas relationerna mellan de gömda, Annes irritation och kritik av sin mamma censureras inte längre. Ej heller hennes sexuella uppvaknande.
Om alla turerna kring dagboken står att läsa i Per Holmers exemplariska efterord. För den som är sugen på en riktig djupdykning i ämnet finns den holländska 800-sidiga textkritiska utgåvan med alla originalanteckningar inkluderade.
Anne Frank i korthet: Hon föddes 1929, sommaren 1942 gömde sig hennes familj tillsammans med fyra andra judar på de två övre våningarna (plus en vind) i ett gårdshus i det tyskockuperade Amsterdam. Anne var då tretton år och i dagboken får vi följa henne under två år, innan gömstället avslöjades. Hon dog i koncentrationslägret Bergen-Belsen tre månader före sin sextonårsdag.
Arne Norlins bok Europas försvunna kungahus är en mycket intressant genomgång av alla europeiska kungahus som försvunnit under de senaste drygt hundra åren. Idag finns åtta monarkier kvar i Europa: Sverige, Norge, Danmark, England, Spanien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg. 1910 fanns ytterligare tretton (beroende på hur man räknar). Det innebär också att det finns en hel del kungasläkter som fortfarande bär på tronpretendenter.
Arash Sanaris bok Sverigevänner: historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn berättar om en iransk akademikerfamilj som flyr Irans diktatur och kommer till Sverige i början av 1980-talet. En familj som gör sitt bästa för att så snabbt som möjligt komma in i det svenska samhället. En bok om härliga kulturkrockar, men också en skickligt berättad och viktig ögonöppnare om vad invandring kan innebära på alla möjliga olika plan.
Den som läser Sven-Eric Liedmans 800-sidiga biografi om Karl Marx blir kanske besviken om hen räknar med en i första hand spännande historia om Marx liv. I stället får vi framför allt en spränglärd genomgång av vad Marx faktiskt skrev och inte skrev.
Det saknas inte biografier och forskning om Elin Wägner, men vem kan få nog? Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linders två bandsverk Amason med två bröst och Dotter av moder jord på 70-talet följdes bl a upp av Boel Hackmans bok Elin Wägner trettio år senare, och bara i år bjuds vi på ytterligare två biografier: Per Wirténs Europa, ständigt detta Europa: Elin Wägners förlorade kärlek och nu senast Ulrika Knutsons nyutkomna biografi Den besvärliga Elin Wägner.
