Litterära händelser har tidigare rekommenderat fyra böcker som alla berättar om hur det är att fly från den nordkoreanska diktaturen. De ger samtliga en mycket svårsmält beskrivning av vad som pågått och ännu pågår i landet. Senast i raden av skräckskildringar av Nordkorea står Masaji Ishikawas bok Flykten från Nordkorea – en mans kamp för överlevnad.
1960 är Ishikawa tretton år och hans familj som bor i Japan lockas att flytta tillbaka till det nya socialistiska paradiset på jorden – det nybildade och enligt rekryterarnas utsagor mycket välmående landet Nordkorea. Sanningen är förstås en helt annan. Familjen lämnar en fattig tillvaro i Japan och kommer till värsta sortens misär. Boken handlar en hel del om utanförskap. Om att bara vara halv medborgare, först som ett slags halvjapan i Japan, sedan som ett slags halvjapan i Korea. En upplevelse som Ishikawas försupna far särskilt tydligt får gestalta i takt med att han gång efter annan ömsar skinn och förvandlas. Fattigdomen i Nordkorea saknar gränser, att bara överleva är en konst och att ta sig därifrån visar sig allt annat än lätt.
Alla fem böcker har det gemensamt att blottlägger en vansinnig statsapparat, med en personkult av ledaren – den evige presidenten Kim il-Sung och senare hans son Kim Jong-il och sonsonen Kim Jong-un.
Blaine Hardens handlar om Flykten från läger 14, den enda dittills lyckade rymningen från det ökända läger 14. Nordkorea har mängder med läger för oliktänkare, det största är tjugo kvadratmil stort. Shin Dong-huyk föddes i läger 14 och avtjänade ett livslångt straff för ett brott hans föräldrar begått. Efter 20 år av svält och umbäranden får han chansen att fly.
Jang Jin-sung tillhörde Nordkoreas propagandaministerium där han skrev falsk nyhetsjournalistik och hyllningstexter till diktatorn Kim Jong Ils ära. En dag upptäcks det att han lånat ut en förbjuden tidskrift till en vän och han förstår att ett strängt straff väntar. I Käre ledare får vi följa hans uppseendeväckande flykt. När en topptjänsteman avviker ska han stoppas till varje pris, även utanför landets gränser.
I Flickan med sju namn – min flykt från Nordkorea av Hyeonseo Lee och Yeonmi Parks bok För att kunna leva – en nordkoreansk flickas resa till frihet får vi följa unga kvinnor på flykt. Två böcker skrivna av kvinnor som väl i frihet, men med risk för eget liv utmanar regimen. I båda böckerna får vi följa extrema missförhållanden i Nordkorea, hur en ung flicka som flyr landet ofta hamnar i kinesisk trafficking, flykten vidare till Sydkorea och hur deras historia når världssamfundet. Det är gripande bladvändande berättelser som knappast lämnar någon oberörd. Kvinnorna har inte nöjt sig med att skriva böcker. De ägnar sig numera åt att berätta om vad som pågår i världens mest slutna land. Inför Trumps första möte med Kim Jong-un frågade sig Yeoni Park om han verkligen vet vad han ger sig in i: https://youtu.be/HVPjoEN1a8k Hyeonseo Lee håller ett Ted-talk om allt hon har varit med om: https://youtu.be/PdxPCeWw75k
I väntan på att första bandet av sju i Jon Fosses stora romanprojekt Septologien kommer ut på svenska nästa år är det läge att läsa hans fantastiskt roliga bok Hundmanuskripten. I Hundmanuskripten har de tre böckerna Nei å nei, Du å du samt Fy å fy till samlats i en volym.
Peter Wohlleben berättare i sin bok Trädens hemliga liv om träd med en annorlunda infallsvinkel. För honom är det dags att sudda ut gränserna mellan djur- och växtriket. Träd och djur än mer lika än vad många tror. Även träden kommunicerar med varandra. De har sitt eget sätt att tala sinsemellan. Även träden hjälper sina artfränder, de konkurrerar inte bara mekaniskt om utrymme. Ett sjukt träd kan få näring av sina grannar via hoptvinnade rötter och med hjälp av dofter kan de varna varandra om att fara är på väg. Träd kan också använda sig av elektriska signaler via ”nervceller” i rottrådarna och deras knakande ljud från rötterna får skogens fauna att reagera.
Dostojevskijs Den saktmodiga finns i nyöversättning i novellsamlingen Krokodilen. Novellen skrevs efter Dostojevskij återvänt till Petersburg efter tio års förvisning i Sibirien. Den utgavs 1876 och ingick i Dostojevskijs stora projekt En författares dagbok.
Nytt på pockethyllan: Anthony Lawrence Mannen som talade med elefanter. Den sydafrikanske etologen är ansvarig för ett reservat i Sydafrika. En dag får han ett erbjudande om att ta hand om en särskilt besvärlig elefantflock och utan att ha minsta erfarenhet av dessa världens största landdjur tackar han ja. För första gången på mycket länge ska reservatet Thula Thula i Zululand åter beträdas av detta kungliga släkte. 
