Litterära händelser rekommenderar fyra böcker som alla berättar om hur det är att fly från den nordkoreanska diktaturen. De ger en mycket svårsmält beskrivning av vad som pågår i landet, alla är lika spännande och svåra att lägga ifrån sig.
Blaine Hardens berättar i Flykten från läger 14 om den enda dittills lyckade rymningen från det ökända läger 14. Nordkorea har mängder med läger för oliktänkare, det största är tjugo kvadratmil stort. Shin Dong-huyk föddes i läger 14 och avtjänade ett livslångt straff för ett brott hans föräldrar begått. Efter 20 år av svält och umbäranden får han chansen att fly.
Jang Jin-sung tillhörde Nordkoreas propagandaministerium där han skrev falsk nyhetsjournalistik och hyllningstexter till diktatorn Kim Jong Ils ära. En dag upptäcks det att han lånat ut en förbjuden tidskrift till en vän och han förstår att ett strängt straff väntar. I Käre ledare får vi följa hans uppseendeväckande flykt. När en topptjänsteman avviker ska han stoppas till varje pris, även utanför landets gränser.
I Flickan med sju namn – min flykt från Nordkorea av Hyeonseo Lee och Yeonmi Parks bok För att kunna leva – en nordkoreansk flickas resa till frihet får vi följa unga kvinnor på flykt. Två böcker skrivna av kvinnor som väl i frihet, men med risk för eget liv utmanar regimen. I båda böckerna får vi följa extrema missförhålladena i Nordkorea, hur en ung flicka som flyr landet ofta hamnar i kinesisk trafficking, flykten vidare till Sydkorea och hur deras historia når världssamfundet. Det är gripande bladvändande berättelser som knappast lämnar någon oberörd. Kvinnorna har inte nöjt sig med att skriva böcker. De ägnar sig numera åt att berätta om vad som pågår i världens mest slutna land. Inför Trumps första möte med Kim Jong-un frågade sig Yeoni Park om han verkligen vet vad han ger sig in i: https://youtu.be/HVPjoEN1a8k Hyeonseo Lee håller ett Ted-talk om allt hon har varit med om: https://youtu.be/PdxPCeWw75k
Peter Wohlleben berättare i sin bok Trädens hemliga liv om träd med en annorlunda infallsvinkel. För honom är det dags att sudda ut gränserna mellan djur- och växtriket. Träd och djur än mer lika än vad många tror. Även träden kommunicerar med varandra. De har sitt eget sätt att tala sinsemellan. Även träden hjälper sina artfränder, de konkurrerar inte bara mekaniskt om utrymme. Ett sjukt träd kan få näring av sina grannar via hoptvinnade rötter och med hjälp av dofter kan de varna varandra om att fara är på väg. Träd kan också använda sig av elektriska signaler via ”nervceller” i rottrådarna och deras knakande ljud från rötterna får skogens fauna att reagera.
Dostojevskijs Den saktmodiga finns i nyöversättning i novellsamlingen Krokodilen. Novellen skrevs efter Dostojevskij återvänt till Petersburg efter tio års förvisning i Sibirien. Den utgavs 1876 och ingick i Dostojevskijs stora projekt En författares dagbok.
Nytt på pockethyllan: Anthony Lawrence Mannen som talade med elefanter. Den sydafrikanske etologen är ansvarig för ett reservat i Sydafrika. En dag får han ett erbjudande om att ta hand om en särskilt besvärlig elefantflock och utan att ha minsta erfarenhet av dessa världens största landdjur tackar han ja. För första gången på mycket länge ska reservatet Thula Thula i Zululand åter beträdas av detta kungliga släkte. 
Bakhåll (tillsammans med Novellfest i Lund) har producerat en biofilm på 45 minuter som består i att Julian Barnes sitter i sin favoritfåtölj hemma i London och läser upp The Story of Mats Israelsson. Speltid 45 minuter. Premiär på biografen Kino i Lund söndag 23 september 2018, kl 14:30, entré 100:-.
