Pesten i Stockholm 1710

Magnus Västerbro berättar i sin bok Pestens år – Döden i Stockholm 1710 om dåtidens mest fruktade sjukdom.

1710 är året efter slaget vid Poltava. Sveriges stormaktstid är snart förbi och ovanpå alla militära motgångar drar pesten in över vår huvudstad. Det tar ett tag innan den får fäste, läkare slå larm och myndigheterna har möjlighet att sätta igång motåtgärder som karantän men väljer att blunda. Man vill inte att folk ska drabbas av panik, man oroar sig över livsmedelsförsörjning och så vidare. Men det ska visa sig leda till katastrof. Av stadens 55 000-60 000 invånare dör mellan 35 och 40 procent under det följande halvåret.

Intressant att läsa om den tidens läkarvetenskap. Man hade ingen aning om att det var råttor, löss och loppor som var de värsta smittbärarna. Läkarkollegiet hade fullt upp med att rensa ut kvacksalvare, t ex alla dessa kloka gummor som trodde sig kunna fördriva sjukdomar med hjälp av örter utan att ha en aning om att sjukdomar beror på obalans mellan de fyra kroppsvätskorna:  blodet, svarta och gula gallan, och slemmet. Numera vet vi att det är antibiotika som behövs för att bota pesten, då på den tiden förlitade man sig på att försöka röka ut smittan ur hemmet och till det hade man diverse improviserade och mestadels verkningslösa kurer.

Som vanligt är det förstås de fattiga som drabbas värst. De rika bor inte lika trångt, de har större möjlighet att sköta hygienen och framför allt räddar sig många genom att lämna staden och sätta sig i säkerhet någon annanstans.

En riktig page-turner.

Litterära händelser har tidigare rekommenderat Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige. I den boken blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av svälten. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har alltså även här skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Ålevangeliet handlar om världens mest gåtfulla fisk


Patrik Svenssons bok, den Augustprisvinnande fackboken Ålevangeliet trycks i upplaga efter upplaga. Vem hade kunnat ana att en bok om en fisk skulle erövra den svenska bokmarknaden?

Här får vi en spännande historia om en av de mest mytomspunna varelserna i världshaven. Våra svenska ålar (den europiska arten Anguilla Anguilla) föds i Saragossohavet, de följer strömmarna till våra breddgrader, byter skepnad flera gånger och letar sig uppför våra vattendrag. De vandrar från saltvatten till sötvatten och när det är dags för fjärde och sista skepnaden vandrar de till havets saltvatten igen. Då har de levt i vårt land femton till trettio år, plötsligt fått nog och simmar ett halvår nonstop tillbaka Saragossohavet utan att äta. De kommer fram som fullvuxna blankålar som slutligen kan para sig och dö. Men precis som ålen är en mytologisk varelse i våra berättelser är den lika mystisk och svåråtkomlig för den vetenskapliga forskningen. Trots att man gjort oräkneliga experiment, trots att man placerat radiosändare på mängder med ålar har ingen lyckats se en levande ål i Saragossohavet, inte heller sett dem leka. Inte ens i fångenskap har man sett dem föröka sig. Nu är det dags att ta reda på mer, säger författaren. För ålen är utrotningshotad. Inte minst därför måste vi lära oss förstå den, för att veta hur vi ska förhindra det.

Ålevangeliet bärs också upp av en innerlig berättelse om författarens eget fiskande i barndomen tillsammans med sin ålintresserade pappa. En hejdlöst intressant bok, väl värd sitt Augustpris.

Länk till Omnible.

Årets Nobelpristagare i litteratur: Olga Tokarczuk och Peter Handke

Olga Tokarczuk och Peter Handke blev idag 9 miljoner kronor rikare när de tilldelades årets respektive fjolårets Nobelpris i litteratur. Litterära händelser gratulerar.

Den polska författaren Olga Tokarczuk fick 2018 år pris ”för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.” Förra året utkom Spel på många små trummor på Ariel förlag.

Den österrikiske författaren Peter Handke fick årets pris för ”ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.” Handke är bl a manusförfattare till Wim Wenders film Himmel över Berlin.

När svenskarna svalt

I Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av en fruktansvärd naturkatastrof. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Årets Augustprisvinnare

2017-års Augustprisvinnare är utsedda.

Årets svenska skönlitterära bok: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts Med en originell och ödesmättad dramaturgi skildrar Johannes Anyuru den händelsekedja där samhällsväven i ett samtida och framtida Sverige bryter samman och lämnar öppet för terror och repression. Med poetisk fördröjning gestaltas den individuella utsattheten i en värld med krympande livsutsikter och en uppfordrande undran över verkan av människors handlingar.

Årets svenska fackbok: Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer, Forum. Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris. Läs Litterära händelsers recension.

Årets svenska barn- och ungdomsbok: Fågeln i mig flyger vart den vill, Sara Lundberg, Mirando Bok. Vad innebär det att ”få följa sina drömmar”? Vad innebär det av uppoffring, arbete och smärta? I Fågeln i mig flyger vart den vill har Sara Lundberg tolkat och speglat konstnären Berta Hanssons (1910–1994) drabbande och enastående livsöde. Resultatet är en livsvacker barnbok om konst och liv, som inspirerar läsare till att våga följa sin egen fågel vart den vill.

Nobelpriset i litteratur 2017

Nobelpriset i litteratur år 2017 tilldelas den engelske författaren Kazuo Ishiguro, som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”.

Litterära händelser gratulerar.

– Om man blandar Jane Austen och Franz Kafka så har man Ishiguro i ett nötskal, kanske ska man lägga till lite Marcel Proust också, säger Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius till TT