Okänt Hemingwaybrev under klubban

Ett brev från 3 september 1924 där Hemingway klagar på hur dålig han är som tjurfäktare har nyligen auktionerats ut för 25 000 dollar. Brevet är ställt till Hemingways far. (Läs mer på https://www.atlasobscura.com/articles/for-sale-hemingway-letter-about-bullfighting). Brevet är av särskilt intresse eftersom det ännu inte är med i den pågående utgivningen av Hemingways samlade brev.

År 2011 utkom första delen av hans samlade brev på engelska. 12 volymer är inplanerade.

Hittills utgivet:

The Letters of Ernest Hemingway: Volume 1, 1907-1922: Brev från uppväxten fram till upplevelserna i första världskriget och första tiden i Paris.

The Letters of Ernest Hemingway: Volume 2, 1923-1925: Här möter vi det litterära livet under Paristiden på tjugotalet som Hemingway skildrar t ex i En fest för livet (1964) – Sylvia Beach, F. Scott Fitzgerald, m fl. Hans författarskap har kommit igång, bl a publiceras Och solen har sin gång (1926).

The Letters of Ernest Hemingway: Volume 3, 1926-1929: Många brev till Maxwell Perkins, den legendariske Scribner-förläggaren, om Torrents of Spring (1926) och Solen har sin gång (1926) och Farväl till vapnen (1929). Brev om privatlivet: Hans första äktenskap, hans andra sons födelse, pappans självmord och mycket annat.

The Letters of Ernest Hemingway: Volume 4, 1929-1931: Brev från den fullfjädrade författaren som bl a kommer ut med Farväl till vapnen (1929) och flitigt korresponderar med förläggare, agenter och fans, och mycket om det turbulenta liv han lever.

Briljant bok om Leonardo

Leonardo da Vinci är förmodligen världens mest kände konstnär, känd för Mona Lisa och Nattvarden och för sina försigkomna uppfinningar. Mindre känt är att han efterlämnade 20 000 sidor med anteckningar (varav 6 000 sidor finns bevarade in i vår tid), anteckningar som handlar om allt mellan himmel och jord och utgör en unik källa att ösa ur för att komma både renässansen som tidsepok och Leonardo som historisk person närmare.

I sin bok Solen ser ingen skugga – En bok om Leonardo da Vinci presenterar Peter Glas denne märklige konstnär och naturforskare. Boken utvecklar sig till en briljant biografi över en av historiens mest gåtfulla och mest betydelsefulla personligheter.

Leonardo sysslade med så mycket. Han dissekerade människokroppar, hade teorier om solsystemet, om geologi, om botanik, om matematik, geometri, optik, akustik, arkitektur, målarkonstens teori, musikteori och mycket mer. Moral, filosofi, betraktelser över livets gång. Själens existens. Kärlek, hat, välvilja, grymhet. Fabler, talesätt, visdomar.

Leonardo visar sig vara en självlärd lärdomsgigant som har en makalös förmågan att tänka självständigt och nyskapande, för att inte säga revolutionerande. Han är också en troubled soul, en grubblare, en sökare, formligen besatt av sin törst efter sanningar om tillvaron.

Och här finns bokens avgörande styrka: Glas ger
Leonardos många bräckliga, högst mänskliga sidor minst lika stort utrymme som hans berömda genialitet. Boken ger en magnifik överblick över Leonardos imponerande livsverk samtidigt som hans mångfasetterade personlighet träder fram. En biografi som både porträtterar Leonardo som en begriplig människa av kött och blod och som den närmast ofattbart stora historiska gestalt han samtidigt var.

Tommy Terabyte

Kafkas Processen som balett

Dagens tips: Kungliga Operan bjuder just nu på en balett baserad på Franz Kafkas roman Processen. Tjeckiske koreografen Jiří Bubeníček  har tillsammans med tvillingbrodern scenograf Otto Bubeníček och kostymör Nadina Cojocaru skapat ett verk med pampig surrealism.

Se den på Kungliga Operan.
Med Kungliga Hovkapellet under ledning av Koen Kessels.

Romanen Processen finns numera – för första gången på svenska – i sin fullständiga version i Kafkas samlade skrifter (Bakhåll) och som pocket (Novapress). Inledningen är berömd: ”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon.” Den vindlande berättelse som sedan följer, med underliga gåtfulla förvecklingar har fascinerat läsare världen över och till och med gett upphov till ett begrepp i vardagsspråket – man säger att en stämning, ett tillstånd kan vara kafkaartat, kafkaliknande.

Trädens hemliga liv

Peter Wohlleben berättare i sin bok Trädens hemliga liv om träd med en annorlunda infallsvinkel. För honom är det dags att sudda ut gränserna mellan djur- och växtriket. Träd och djur än mer lika än vad många tror. Även träden kommunicerar med varandra. De har sitt eget sätt att tala sinsemellan. Även träden hjälper sina artfränder, de konkurrerar inte bara mekaniskt om utrymme. Ett sjukt träd kan få näring av sina grannar via hoptvinnade rötter och med hjälp av dofter kan de varna varandra om att fara är på väg. Träd kan också använda sig av elektriska signaler via ”nervceller” i rottrådarna och deras knakande ljud från rötterna får skogens fauna att reagera.

Träd har också vad man skulle kunna kalla sitt eget nervsystem. Vid en skadedjursattack på ett ställe skickas larmet vidare till alla andra delar av trädet. Träd låter sig inte stillatigande angripas. De har en arsenal med motåtgärder. De kan skicka ut giftämnen i sina blad, eller doftämnen som lockar till sig skadedjurens fiender. På samman gång kan de också skicka ut varningsgas till sina artfränder.

Samtidigt som boken redogör för trädens hemliga liv får läsaren en kunnig genomgång av trädens vanliga liv. Läsaren tas på en rejäl rundtur i skogen, en färd som är mycket givande.

När svenskarna svalt

I Magnus Västerbros bok Svälten – hungeråren som formade Sverige blir vi påminda om att det inte var särskilt länge sedan Sverige drabbades av en fruktansvärd naturkatastrof. Missväxten 1869-70 ledde till en fruktansvärd hungersnöd och massemigration. Då var det omvärlden som samlade in pengar och nödhjälp till Sverige – och inte tvärtom som det har varit det senaste århundradet – då var det svenskarna som lämnade sina hem för att hitta lyckan någon annanstans.

Vi blir också påminda om hur kallhamrade de rika och besuttna var, hur synen på de fattiga som lata och mindre värda var den förhärskande. Landshövdingar kunde undanbe sig hjälp från kungen för att vanligt folk inte skulle skämmas bort i onödan. Den fria marknaden ansågs viktigare än ett visst mått av svält. Boken visar också hur felaktiga politiska beslut och andra misstag staplades på varandra. Sverige var långt ifrån en demokrati på den tiden och det var uppenbart ett av de stora problemen när krisen väl kom.

Västerbro har skrivit en pager-turner som är svår att lägga ifrån sig. Han belönades med Augustpriset för sin insats.

Året då Sverige blev Sverige

Att skriva historiskt om enskilda år kan väl nästan räknas som en egen genre vid det här laget. På senare tid har Magnus Vesterbro till exempel gjort det med bravur. Även Per T Ohlsson visar i sin bok 1918 : året då Sverige blev Sverige varför konceptet fungerar så bra. Det är med största intresse jag slukat denna delikata anrättning.

1918 ser Ohlsson som ett avstampsår för det moderna Sverige. Landet i norr som bara delvis hade skonats från Första världskrigets fasor. Tuffa år följde även här efter krigsutbrottet. Importen tog stryk och ransoneringar infördes på grund av livsmedelsbristen. Vid sidan om kriget drog revolutionstankarna fram över Europa. Ryssland först, efter följde Finland med den blodiga kampen mellan vita och röda, och vad skulle hända i Sverige? Spänningar mellan höger- och vänsterblocken, kvinnliga rösträtten diskuterades för fullt och mitt i allt detta drabbades landet av Spanska sjukan, denna fruktansvärda epidemi som så småningom dödade bortåt hundra miljoner världen över.

Ett spännande år i Svensk historia. Vad hände i konst- och kulturvärlden? Vad diskuterades i riksdagen och i tidningarna? Hur fungerade ransoneringarna? Vilka nya lagar tillkom? Hur ställer man sig till ett inbördeskrig i ett grannland som vädjar om hjälp? Hur stoppar man värsta farsoten i mannaminne? Hur tvingas verklig demokrati fram på ett oblodigt sätt? Läs boken.