Home

  • Sture Dahlströms Cuckoo’s Progress

    Det var länge sedan Sture Dahlströmsällskapet kom med någon het nyhet för fansen, men nu kan vi fans till vår stora glädje läsa att Gökmannen i sin engelska version kommer ut på nytt, d v s Cuckoo’s Progress. Boken som så länge varit ett hett samlarobjekt för de inbitna.

    Pickelhaupt Media berättar på sin hemsida:

    ”Cuckoo’s Progress skrevs direkt på engelska under 60-talet och gavs ut i USA 1971 och i Storbritannien följande år. Historien om utgivningen är nästan lika spektakulär som en Sture Dahlström-roman och det finns en hel del skrivet om turerna runt utgivningen på annat håll för den som är intresserad.

    Utgåvan var full av fel och omslagsbilderna lämnade minst sagt en del att önska. Sture var frustrerad över det mesta runt utgivningen och efter ett antal turer med andra förlag och ett avbrutet filmprojekt med Sam Peckinpah skrev Sture istället om berättelsen på svenska. Resultatet blev Gökmannnen, Dahlströms kanske mest kända verk.

    Vi är många Sture Dahlström-fans som varit nyfikna på Cuckoo’s Progress och Stures sätt att berätta på engelska, men tyvärr är de få överlevande exemplaren av pocketutgåvorna svåra att få tag på och man får räkna med att betala tusentals kronor för ett gulnat exemplar.”

    Läs mer: https://www.pickelhaupt.se/

     

  • Mats Wickman, om ett tragiskt kungaöde

    Mats Wickmans bok En kunglig tragedi – en biografi om Gustav IV Adolf handlar om den kanske mest tragiske av våra svenska kungar. En omvänd klassresa utan dess like.

    Den unge kronprinsen fick uppleva att hans far Gustav den III dog efter att ha skjutits på en maskeradbal på operan 1792. Han var för ung för att ta över och en förmyndarregering bildades tills han blev myndig. När han väl blev kung, med namnet Gustav IV Adolf, visade han sig vara högst duglig inrikespolitiskt. Han löste bl a en valutakris och införde enskiftet, men oroad över den republikanska kampviljan i Europa efter franska revolutionen blev han en alltmer auktoritär kung som bland annat införde diverse censurlagar. Men det är hans krigsiver som slutligen gör honom omöjlig. Han förlorar Finland till Ryssland. Han krigar mot Napoleons Frankrike och även Danmark förklarar Sverige krig. (På dansk sida ansluter för övrigt franska trupper ledda av Bernadotte. Föga anade väl Bernadotte att han som general snart skulle byta sida och bli svensk kung?) Han vill ovanpå detta skuldsätta Sverige ännu mer för att ge sig ut på nya krigståg.

    Planer på att mörda Gustav IV Adolf förekom tidigt, men det krigströtta Sverige lyckas bli av med sin kung utan revolution och utan att blod spills. För Gustav Adolf blir detta inledningen till en omvänd klassresa. Han förlorar sin krona. Han blir landsförvisad, men gör sig omöjlig varhelst han kommer. Han brevväxlar flitigt, har ständigt planer på nya projekt, han skriver bl a sina memoarer, men blir alltid besviken på allt och alla. Han bryter med sin fru, före detta drottningen Fredrika, han bryter med sina barn, han avsäger sig de titlar han får efter abdikationen och tackar nej till diverse ekonomiskt stöd och han betraktas snarast som paria av myndigheterna i de länder som han alltid kortvarigt bosätter sig i. Han lever ett kringflackande liv och dör slutligen av en stroke på ett värdshus i Sankt Gallen under namnet överste Gustafsson. Fattig och missförstådd.

    Den här är den första biografin på 70 år som täcker Gustav IV Adolfs liv. En mycket intressant läsupplevelse.

  • Annie Ernaux: Omständigheter

    Årets nobelpristagare i litteratur Annie Ernaux berättar  om när hon som tjugoåring tvingades göra en illegal abort som nästan kostade henne livet. En historia som tar sin plats i 1960-talets Frankrike när abort var förbjudet. 

    En kort, mycket skickligt skriven berättelse. Så kort att förlaget låtit glesa ut den kanske 60-sidor långa texten till det dubbla. Detta för att den ska kunna säljas för 250:- i bokhandeln.

    Boken filmatiserades 2021 och blev mycket uppskattad. Den vann en lång rad priser, bl a Guldlejonet i Venedig. Audray Diwan står för regin. Filmen finns på SVT play.

  • Olyckliga i paradiset

    Christian Rück ställer sig i sin bok Olyckliga i paradiset frågan varför vi mår så dåligt när allt är så bra. I åtta snabba kapitel målar han upp en svensk samtidsbild över psykisk ohälsa. Mer än en miljon svenska tar antidepressiva läkemedel trots all välfärd, jämställdhet och frihet.

    Rück börjar att fundera över stressen i samhället och slår hål på myten att den är utmärkande för just vår tid. Som exempel har han en tysk avhandling från början av 1900-talet. Tyska kvinnor på landet arbetade sjutton, arton timmar per dag under sommarmånaderna. Ett annat exempel är de tidsanvändningsmätningar som SCB gör vart tionde år och som visar att de intervjuade numera lägger mindre tid än tidigare på förvärvsarbete och att fritiden har ökat.

    Rück berättar också om vad som utmärker den svenska stressen och varför just utmattningssyndrom, som är en typisk svensk diagnos, blivit så vanlig. Han djupdyker i ämne efter ämne och svarar på frågor, t ex: Hur sjuka är vi egentligen? Vad beror psykisk ohälsa på? Vad kan vi göra åt psykisk ohälsa?

    Det här är en mycket lättläst, mycket insiktsfull och mycket intressant bok för alla och envar.

  • Jeanine Cummins: Amerikansk jord

    Den amerikanska bestsellerförfattaren Jeanine Cummins spänningsroman Amerikansk jord kom i svensk pocketupplaga i år. Den handlar om Lydia som får uppleva att sexton familjemedlemmar mördas av knarkkartellen Los Jardineros. En grym hämnd för att hennes man, journalisten, skrivit en olämplig artikel som lett till en personlig tragedi för kartellens allra högste ledare. Lydia tvingas fly med sin åttaårige son. Från Acapulco i Mexiko till USA. En ruggigt spännande berättelse över 400 sidor.

    En nagelbitare för den som nöjer sig med böcker som påminner om en tv-serie på Netflix, och det vore inte konstigt om den redan nu håller på att filmatiseras. Boken har redan sålts i miljontals exemplar världen över. Den har samtidigt kritiserats. En debatt blossade upp i USA strax efter utgivningen 2020, om den stereotypa bild författaren ger av Mexico och utvandringen/flykten till USA. Hon har anklagats för att vara en av alla dessa välbeställda skribenter som försöker sätta sig in i de fattigas värld utan egentlig kunskap. Ett vanligt problem, men det hindrar inte boken från att vara gastkramande spännande.

  • Smartast bland mesar

    En riktig läckerbit i årets pocketbokflod är Anders Brodins Smartast bland mesar. Det är en synnerligen intressant och välskriven bok om en av våra vanligaste fåglar, talgoxen. 
    
    Det är talgoxen som uppfordrande knackar på fönstret när maten på fågelbordet har tagit slut. Det är talgoxen som ensam fågelart har räknat ut att det går att knacka på bikupan så att bin i lagom stora portioner kommer ut för att inspektera vad som står på. Det är också talgoxen som listigt använder småfåglarnas universella varningssignal för rovfåglar, för att ensam kunna sitta kvar och äta vid ett annars besvärande välbesökt fågelbord. 
    
    Talgoxen har något som man skulle kunna kalla intelligens. Den har socialitet, det vill säga den kan leva i stora grupper och känna igen individer. Den är generalist, det vill säga den klarar sig i många olika miljöer och kan äta många olika typer av mat. Den kan till och med koppla på ett rovfågelbeteende vid matbrist och jaga andra fåglar. Det är hjärnans fettrika myelin som då lockar som föda.
    
    Talgoxen är också är en mycket väl utforskad art. I England har man t ex följt 36 generationer talgoxar i rakt nedstigande led. Brodins bok blir särskilt intressant när han redogör för olika experiment man gjort med denna fågel: redskapstest, spegeltest, räknetest och så vidare.
    
    Det här är en bok inte bara för fågelnörden, det är en bok för alla. Det är säkert också en bok som kan väcka till fågelintresse i största allmänhet. Som sagt, en riktig läckerbit.
  • Paul Auster: Vinterdagbok

    Den som väntar sig en dagbok i traditionell mening när hen läser Paul Austers Vinterdagbok blir säkert förvånad. Det här är något helt annat. Här handlar det mer om att logga ett liv. Auster berättar som 63-åring om alla adresser han har bott på, var och hur han fått sina ärr på kroppen, vilka drycker han drack som barn, maträtterna han gillade, godiset. Hans kvinnor, hans fruar, den onda bråda döden, hans sjukdomar, föräldrarna, svärföräldrarna. Han ”katalogiserar”, som han själv kallar det, på det här sättet även sina resor, och så vidare.

    Naturligtvis hinner han även med annat än detta katalogiserande. Han funderar över flera av livets stora gåtor: Åldrandet, dödsångesten, panikattackerna.

    En mycket intressant bok, mest för fansen. Den är skriven i du-form, ett stilgrepp som han galant lyckas med.

     

  • Vålnadernas historia och om att kunna ha fel

    Jag har läst två böcker parallellt. I Magnus Västerbros bok Vålnadernas historia står mycket att läsa om västerlandets andlighet. Flera existentiella frågor söker sina svar. Finns spöken? Har människan en odödlig själ? Vad har man trott genom tiderna om detta? Västerbro bjuder på en mycket intressant genomgång. Lite konstigt känns det dock att han slår fast att den andliga delen av verkligheten numera är motbevisad. Den andra boken jag läste är skogsmunken Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska Jag kan ha fel (skriven med hjälp av Carloine Bankler och David Modri). I den boken är det andliga betydligt mer att räkna med.

    Västerbro inleder sin bok med att förvånat konstatera att 20 procent av svenskarna än idag anser sig vara övertygade om att de döda kan visa sig eller på annat sätt ta kontakt med de levande. Han bjuder på en härlig anrättning i sin historiska exposé. För- och motargument om tro och tvivel genom århundradena. Han berättar om andlighet och ateism under antiken, han berättar om hur Luther på 1500-talet gör upp med spöktron,”djävulens bländverk”. Han berättar om Descartes på 1600-talet som finner själens hemvist i tallkottkörteln, och om Thomas Hobbes mekaniska världsbild, där allt styrs mekaniskt, trots att teorin accepterar att Gud och själen finns. Han berättar vidare om Swedenborgs kontakt med andevärlden på 1700-talet, och upplysningsfilosofernas kristendomskritik. Och han berättar om spiritismen på 1800-talet, framför allt om alla bluffmakare på den tiden. En idéhistorisk studie som avslutas med ett slags rationell dom. Förnuftets seger, kanske Västerbro skulle kalla det när han konstaterar:

    ”Det betyder i så fall att vi en gång för alla måste acceptera vad många förstod redan i antiken, det vill säga att vi efter döden inte finns till, inte ens som skuggor. Och att världen vi lever i inte är besjälad, att våra liv inte har en mening som föreskrivs av en yttre kraft…”

    I den andra boken, Jag kan ha fel, där före detta skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad berättar om sina 13 år som skogsmunk, ges en helt annan ingång till det andliga. Man ska var försiktig med att vara så tvärsäker på sin sak, föreslår Lindeblad. ”Jag kan ha fel, jag kan ha fel”, kan vare ett lämpligt mantra att upprepa för sig själv när en diskussion hettar till. Lindeblad berättar en anekdot om det hinsides som Västerbro kanske borde ta till sig.

    Den handlar om ateisten som faller över ett stup. Med dåligt grepp om lite växtlighet hänger han och dinglar över en säker död. Han ropar desperat på hjälp, men ingen människa finns i närheten. Först då söker han efter annan hjälp. Tänk om Gud finns?

    ”Hallå Gud! Finns du? Om du finns, kan du hjälpa mig?”

    Till mannens förvåning svarar Gud.

    ”Det är jag som är Gud. Jag kan hjälpa dig. Men du måste göra precis som jag säger.”

    Mannen: ”Vad som helst, Gud, vad som helst.”

    Gud: ”Släpp taget.”

    Mannen avvaktar i några sekunder och säger sedan: ”öööh… Finns det någon annan där uppe?”

    Det är lätt att hamna i den situationen när man har en tvärsäker övertygelse, konstaterar Lindblad. Och man kan läsa anekdoten som ett tips till Västerbro. Om du tänker undersöka det andliga en gång till kanske du ska försöka släppa taget.

  • Var finns Paradiset?

    2021-års Nobelprisvinnare Abdulrazak Gurnahs roman Paradiset utspelar sig i början av 1900-talet i Tyska Östafrika. I ett land som formellt avskaffat slaveriet, men där det ändå lever kvar. Tolvårige Yusuf lämnas av sina föräldrar som pant för ett lån. Han förs bort av en förmögen köpman, utan att förstå varför, till en stad han inte känner till. Nu börjar vuxenlivet, till en början i köpmannens affär.

    Det dröjer länge innan Yusuf inser vad han är. En slav, precis lika mycket slav som hans olycksbroder Khalil och dennes syster. Och precis lika mycket slav som den gamle trädgårdsmästaren Mzee Hamdani, som visserligen blivit erbjuden sin frihet men tackat nej till den.

    Denna bitvis mycket spännande bok handlar om frihet, sökandet efter paradiset och den fattiges hjälplöshet och utsatthet. Var finns paradiset? Kan man finna det med hjälp av köpmannens handelskaravan som då och då ger sig ut på livsfarliga resor inåt land? Eller i Koranen? Eller i alla de berättelser Yusuf får höra av alla de människor han träffar? Eller finns paradiset rent av i köpmannens trädgård? Den vackra grönskande trädgården med fruktträd och damm som ligger bakom butiken. Och vad är frihet? Khalil, Yusiufs olycksbroder, misströstar: ”Vem bor i det paradiset? Vildar och tjuvar som stjäl från oskyldiga handelsmän och säljer sina egna bröder för krimskrams.”

    Romanens allra sista rad ger en mästerlig sammanfattning av Yusufs utsatthet och vad som väntar i framtiden.

     

  • Filmtips: Delia Owens, Där kräftorna sjunger

     

    Delia Owens, zoologen som blev bestsellerförfattare i och med sin debutroman Där kräftorna sjunger (Where the crawads Sing) kommer antagligen få uppleva att hennes verk även gör succé som film. Boken är nämligen som gjord för vita duken. Spännande från första sekund, med den stackars lilla träskflickan som lämnas ensam åt sitt öde i träsklandskapet och som mot alla odds blir en framgångsrik forskare utan en enda dags skolgång.

    Nu har trailern kommit.

    I Sverige har boken fått blandat mottagande. Lite väl enkel för den som vill ha en mer litterärt raffinerad historia. Älskad av den som vill ha en enkel bladvändare.

    Filmen kommer att gå upp på biograferna i år (2022). Regissör Olivia Newman och med Daisy Edgar-Jones som den vuxna Kya.

     

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier