Home

  • Ännu en Philip K Dick-story filmatiseras!

    the man in the high castlePhilip K Dick (1928–1982) är ett av science fiction-litteraturens absolut största namn och filmvärlden älskar honom efter filmer som: Impostor, Screamers, Paycheck, Next, The Adjustment Bureau, The Minority Report, Total Recall och Blade Runner. Den här gången är det författaren och producenten Frank Spotnitz som håller på med en miniserie för TV av Mannen i det höga slottet. Boken som berättar om hur det blev när Tyskland och Japan vann andra världskriget.

    Men Philp K Dick ska förstås först och främst avnjutas i bokform. På svenska finns just nu två av hans största mästerverk:

    UBIK. Hans kanske mest hyllade roman, Ubik. Vad är Ubik? Ubik är just det du behöver när du känner att du behöver något. Känner du dig hängig, slö, nere – då behöver du Ubik. Håller allting på att gå över styr, håller allting på att glida dig ur händerna – tänk då på att Ubik finns att ta till. Men vad är Ubik? Hur känner man igen Ubik? Ubik finns i så många former att du inte kan räkna dem alla. Ubik finns som spray, som tabletter, som dryck, som rakblad, som hårbalsam, som deodorant, som BH, som rengöringsmedel, som städredskap, som frukostflingor, öl, kaffe, plastpåsar, salladsdressing, vem vet, kanske även som tankeöverföring. Varianter ingen sett, ingen anat. Och det självklara, ofrånkomliga behovet av Ubik blir bara mer och mer påträngande för de allra flesta av oss. (mer…)

  • Ny Robert Wall-bok!

    osynligeBNu har Dekius Lacks sjunde bok om polisinspektör Robert Wall kommit.  Lacks beslutsamma boksvit kan nog inte liknas vid något annat som skrivits om den svenska poliskåren. Robert Wall är nämligen en mycket udda figur, han är överfull av personliga komplikationer som borde göra honom automatiskt diskvalificerad för polisyrket. Men kanske är det just precis det som gör böckerna så verkliga – med en ironisk touch – och spännande – på ett galet sätt!

    I den nya boken Den osynlige polisen får Wall ett uppdrag i Afghanistan. Han har som alltid en förmåga att ställa till det för sig och redan på första sidan har hunnit bli kidnappad av terrorister och sedan blir det i vanliga ordning bara värre. Men det är som Walls chef säger om sin favoritpolis. ”Wall är en mästare på att ställa till det för sig, men en Houdini på att ta sig ur varje svår situation.”

    Det går att provläsa boken här: http://www.provlas.se/den-osynlige-polisen/

    Köp boken på t ex Adlibris eller Bokus.

  • Angelägen bok inför kommande zombieattack!

    zombieBNu har det kommit en högst angelägen handbok som levererar en lång rad handfasta tips om hur man handskas med zombies. Tips och råd som kan bli avgörande i allas vår kamp för överlevnad, nu när hotet från zombierna bara blir större och större!

    Den främsta styrkan med boken är utan tvekan att allt framförs med största allvar. Här råder ingen tvekan om att zombier verkligen existerar. Så snart man som läsare märker att författaren balanserar sin allvarliga ton helt utan avsteg åt komedins håll blir boken ännu mer intressant. Vad som smyger sig på är nämligen en extra effekt –  det hela kommer att handla om kris och hot på djupare, allmännare plan. Krig. Terrorism. Kärnkraftsolyckor. Eller varför inte den miljökatastrof som vi alla ständigt går och är rädda för.

    Brooks marscherar beslutsamt framåt med sina redogörelser, sida upp, sida ner. Vi får noggranna faktakunskaper om hur de odöda beter sig, varför de gör som de gör, varför de så mekaniskt hasar sig fram, jämrar sig, aldrig  ser sig om, aldrig stannar upp, alltid fortsätter med det eviga famlandet efter levande föda. Vi får en historisk exposé över konstaterade zombieutbrott genom tiderna. Vi får en ordentlig genomgång av vilka vapen som fungerar bäst när man måste döda massvis med zombier. Hur man ska organisera sig, vart man ska ta vägen, vilka färdsätt som är minst osäkra. Och så vidare – allt handlar om överlevnad. För som boken så klokt avrundar: Man ska vara rädd om den största tillgång man har. Sitt liv.

  • Först blir det alldeles vitt

    atomBPeter Glas har skrivit en både saklig och engagerad bladvändare om atombomben. I boken följer han hela tillkomsthistorien, från forskarnas första trevande försök, de många vetenskapliga genombrotten under 1900-talets första decennier, kapplöpningen under kriget, till utplåningen av Hiroshima och Nagasaki. Men boken stannar inte där: Glas synar även kapprustningen under kalla kriget och planerna på en svensk atombomb.

    Den 16 juli 1945 ägde den första atombombssprängningen rum i New Mexicos öken. Några i Manhattanprojektet – det amerikanska atombombsprojektet – hade valt att betrakta skeendet från en observationsbunker nio kilometer söder om detonationsplatsen. Förhoppningen om att smällen skulle passera obemärkt förbi infriades dock inte. Ljusskenet syntes och dånet och stötvågen hördes och kändes ända bort i Arizona och Texas. »… en eller två sådana här, sen är det slut med Japan«, konstaterade general Groves som var ansvarig för projektet.

    Köp boken på t ex Adlibris eller Bokus.

  • Het boknyhet – Paris efter befrielsen

    paris-efter-befrielsen-1944-1949En ny Beevor är här, denna gång skriver han tillsammans med sin fru Artemis Cooper.  Om livet i Paris när den tyska ockupationen är över. ”En enastående bok om det kaos, den osäkerhet och den kreativitet som följde befrielsen av Paris.”

  • Nya böcker av Salinger på väg

    Salinger_ver2_xlgOmvälvande nyheter om J D Salinger: Strax har en ny dokumentärfilm premiär (regi Shane Salerno) och samtidigt kommer en 700-sidig biografi skriven av Shane Salerno och David Shields. Förutom att många hittills okända fakta om den gåtfulle författaren avslöjas florerar också ryktet att hela fem nya Salingerböcker kommer att publiceras under perioden 2015 till 2020.

    J D Salinger, som dog 2010, 91 år gammal, hade sin stora framgång med kultklassikern The Catcher in the Rye 1951. Han skrev ytterligare tre böcker, men 1965 slutade han tvärt att publicera sig. Under fyra och ett halvt decennium levde han därefter extremt tillbakadraget, närmast som eremit, i sitt hus i Cornish i New Hampshire, norr om New York City, frivilligt avskärmad från världen. Gång på gång har uppgifter sipprat ut om att den store författaren inte alls upphörde med författandet bara för att han bröt kontakten med omvärlden, tvärtom, det har påståtts att han hela tiden fortsatte skriva, kontinuerligt, att han stuvade in manuskript efter manuskript i sitt kassaskåp. Men inget har tytt på att det opublicerade materialet någonsin skulle nå tryckpressarna. Inte förrän nu.

    Det påstås att följande fem böcker kommer att publiceras:

    1) En antologi, The Family Glass, som ska innehålla alla de redan publicerade Glass-novellerna samt fem nya.

    2) En roman med andra världskriget-motiv inspirerad av Salingers förhållande till den första hustrun, Sylvia Welter.

    3) En handbok i vedareligionen.

    4) En kortroman utformad som en spions dagbok under andra världskriget.

    5) En antologi om familjen Caulfield som ska innehålla romanen The Catcher in the Rye samt tidigare opublicerade noveller om Holden Caulfield, bland annat berättelsen ”The Last and Best of the Peter Pans”.

    Än så länge är dessa uppgifter endast rykten. De har inte konfirmerats från officiellt håll. Varken Salingers anhöriga, sonen Matthew Salinger och änkan Colleen Salinger, eller författarskapets officiella agentur, Harold Ober Associates, vill ge några kommentarer till uppgifterna.

  • Anita Desai åter på svenska

    Anita Desai åter på svenska

    desaiAAnita Desai räknas till en av världens riktigt stora och – på sitt unika stillsamma vis – tongivande författare. Hon har tilldelats otaliga internationella utmärkelser och brukar kallas ”Indiens största författare som skriver på engelska”. Eller som Daily Telegraph inplacerar henne – ”en av de främsta engelskspråkiga författarna i modern tid”. Enligt The Times är hon ”Tolstojs arvtagare”. Född och uppvuxen i Indien, numera bosatt strax utanför New York City. Tidigare representerad på svenska med ett flertal romaner på olika svenska förlag. Nu kommer hennes senaste bok ut på svenska – på Bakhåll. För översättningen står Andreas Vesterlund.

    Försvinnandekonstnären innehåller tre berättelser – tre långnoveller eller om man så vill kortromaner – alla tre kretsar kring olika former av imponerande mästerverk som utförts i det fördolda. Det är fråga om en viss sorts levnadskonstnärer, originella skapande själar, som aldrig röner någon uppmärksamhet i offentligheten utan väljer att för alltid stanna i de tillbakadragnas skara, i de tystlåtnas gåtfulla skrå. En av dem gör rent av en konst av att helt försvinna.
    Den första berättelsen – ”Den sista resans museum” – handlar om hur en ung tjänsteman på den indiska landsbygden blir ombedd att komma och besöka ett gigantiskt men helt okänt museum som inte är något annat museum likt. Uppbyggt av en excentrisk man som ingen i trakten begrep sig på. Han skapade ett livsverk för att sedan ge sig iväg och aldrig mer höras av. Den väldiga byggnaden har stått igenbommad i många år – tills nu, när berättaren baxar upp den tunga porten och stiger in…

    Den andra berättelsen – ”Översatt översättare” – är helt annorlunda till sin karaktär och handlar om hur en blyg och bortkommen medelålders kvinna, Prema, på ett skoljubileum återser sin glamorösa klasskamrat från gymnasiet, Tara. På den tiden pratade de aldrig med varandra, nu går det mycket lättare. Tara har blivit framgångsrik feministisk bokförläggare och erbjuder Prema att översätta en roman från ett undanskymt indiskt språk till engelska för utgivning på förlaget. Prema behärskar det ovanliga språket och ger sig i kast med uppgiften med ett brinnande engagemang. Kanske är det just beroende på att hennes engagemang är så hett som handlingen därefter får en synnerligen oväntad fortsättning.

    Den tredje berättelsen – ”Försvinnandekonstnären” – handlar om den adopterade Ravi som vuxit upp i den slottslika byggnaden på den höga kullen långt bortanför staden. Med lätt hand och med sitt impressionistiska och på samma gång detaljrika handlag berättar Desai om denne mans barndom som formar honom till en speciell särling. Men med tiden decimeras familjen och den världsliga förmögenheten skingras. En dag står Ravi ensam kvar i slottsruinen. Det är då han i hemlighet börjar skapa det mest ofattbara mästerverket någonsin. Ryktet om existensen av detta extraordinära verk sprids, än så länge bara i trängre kretsar. Ett dokumentärfilmsteam från TV bestämmer sig. De tänker inte ge upp förrän de har knäckt koden och kommit den skygge konstnären in på livet. Det ska bli ”good TV”.

  • Willy Vlautins tredje bok på svenska

    vlautinAAWilly Vlautins tredje bok har nu kommit på svenska. Vlautin växte upp i den bedagade spelstaden Reno i Nevada i USA tillsammans med sin fabriksarbetande mamma och sin bror under tuffa villkor. Numera bor han i Scappoose i Oregon. Han slog igenom 2006 med sin debutroman The Motel Life (på svenska Motellivet, 2011) som följdes av Northline 2008 (Norrut, 2012). Även hans tredje roman, Lean on Pete, har nu utkommit på svenska, i översättning av Mats Zetterberg och Martin Uggla.

    Huvudpersonen i Lean on Pete heter Charley Thompson. Han flyttar från stad till stad tillsammans med sin diversearbetande pappa. Sin mamma har han aldrig träffat. Pappan tillhör inte precis Guds fogligaste lamm. Ofta lämnar han Charley vind för våg flera dygn i sträck utan att ens ha försett honom med tjugo dollar till mat. Ska Charley klara sig måste han uppöva ett mästerskap i konsten att obemärkt stjäla värmrätter i snabbköp.

    Pappans trashiga flickvänner – de avlöser varandra med någon månads mellanrum – verkar ytterst sällan fundera över hur Charley har det – så lyxen att ha familjeband, att ha ett socialt skyddsnät har Charley helt enkelt aldrig upplevt. Pappan har dessutom en repetitiv förmåga att komma på kant med folk – det är förklaringen till att de ständigt måste flytta. Charleys skolgång har på så vis blivit ordentligt upphackad, rentav kaotisk. Flyttandet har också medfört att han inte har en enda kompis.

    Sällan har väl en roman redan i sina inledande kapitel skapat en så tät, en så övertygande, en så stark atmosfär – så här har Charley Thompson det. Som läsare är jag på hans sida. Å, vad jag är på Charleys sida!

    Sen drar handlingen igång: Charley får ett sorts jobb på en hästkapplöpningsbana. Först gäller det bara att mocka hästskit. Det är galopphästen Lean on Pete han sköter om. Men galoppsporten rymmer en hel del ljusskygga göromål som Charley obevekligt dras in i.

    * * *

    Willy Vlautin: Norrut
    ”Willy Vlautin är en av de starkaste rösterna i nutida amerikansk litteratur, kanske den starkaste. Hans prosa är ren, klar, enkel, brutal, vacker, fylld av empati med de kantstötta karaktärer som försöker bygga sina liv på sand under en svart sol. Och musiken! Jag har skrivit mina fyra senaste romaner till Richmond Fontaine i bakgrunden, i förgrunden. I rest my case”, skriver Åke Edwardson på bokens baksida. Willy Vlautins gripande roman Norrut – berättelsen om 22-åriga servitrisen Allison – valdes av George Pelecanos i The Guardian till decenniets bästa roman. Med boken följer en instrumental bonus-cd med musik framförd av Willy Vlautins grupp Richmond Fontaine som ett soundtrack till romanen att lyssna på medan man läser. Ett mycket raffinerat och lyckat grepp för att göra läsupplevelsen ännu starkare! Borde förekomma oftare i romanbranschen, anser jag.

    Willy Vlautin: Motellivet
    Romanen Motellivet handlar om två bröder – Frank och Jerry Lee Flannigan – som försöker göra det bästa av en till synes hopplös situation på samhällets absoluta botten. Det verkar till att börja med som om allting går dem emot, men hoppet är dess bättre det sista som överger människan… Motellivet har blivit en oerhört varm och livsnära berättelse, hoppfull och kärleksfull mitt i den bedrövliga misär den skildrar. ”En blivande klassiker” enligt flera kritiker, som redan jämför Willy Vlautin med John Steinbeck, Raymond Carver, Ernest Hemingway och andra storheter. Romanen har filmatiserats med bl a Emile Hirsch (från Into the Wild), Dakota Fanning (från War of the Worlds) och Kris Kristofferson i rollerna och kommer snart på bio.

  • Franz Kafkas samlade skrifter

    FK15BNu är femtonde volymen i Franz Kafkas Samlade skrifter utgiven. En bok som innehåller personliga brev från den store Franz Kafka – brev som han skrev under den kanske mest kritiska  perioden av hela sitt problemfyllda liv – det var i slutet av 1916 och under hela 1917 – när han först hade en  intensiv skaparperiod och sedan drabbades  av tuberkulos.  Bokens titel – Som att säga spädgris när man menar fet sugga – är ett citat ur ett av breven.  Kafka har varit hos läkaren för en undersökning. Läkaren försöker tona ner det hela och kallar Kafkas  åkomma för ”lungspetskatarr” – det är det som är spädgrisen. Men själv är Kafka redan på  det klara med vad det rör sig om. Tuberkulos. Det är tuberkulosen som är den feta suggan. För översättning och kommentarer står Hans Blomqvist och Erik Ågren.

    Under vintern 1916–17 upplevde Kafka en nystart i sitt författande, efter en kreativ torka på nästan två år. Han fick tillgång till en skrivarlya i ett litet hus på Alchimistengässchen på Pragborgens område, dit han kunde gå för att skriva några timmar varje kväll och senare, under våren 1917, hyrde han en tvårumslägenhet i Schönbornpalatset. Ett formligt flöde av noveller tillkom. Tretton av berättelserna som skulle bli novellsamlingen En läkare på landet och nästan lika många som skulle publiceras postumt. Nystarten fick honom att fundera på att bli författare på heltid. Han övervägde att säga upp sig från anställningen på försäkringsbolaget.

    Men tidigt på morgonen den 9 augusti 1917 hostade han plötsligt blod. ”Jag vaknar, undrar varför jag har så mycket saliv i munnen, spottar ut den, tänder sedan ljuset, konstigt: det är en blodpöl. Och nu börjar det. Chrlení [tjeckiska: kräkas], jag vet inte om det är rätt stavat, men ett bra ord är det i alla fall för att beskriva hur det väller upp ur strupen, Jag trodde aldrig det skulle sluta… Hela tiden blod, men till sist upphörde det och jag somnade om, jag sov till och med bättre än på länge.” Han bryter förlovningen med Felice. De har varit förlovade i två omgångar under sammanlagt fem år. Men för Kafka var det otänkbart att upprätthålla förlovningen. Som tuberkulosmärkt kunde han inte se sig själv som blivande äkta make.

    Flera av breven är ställda till hans syster Ottla, hon var hans evigt förtrogna, kanske den som stod honom närmast. Under hösten 1917 flyttade han ut till Ottla på landet och bodde de kommande åtta månaderna i byn Zürau. Och flera brev är till vännen och kollegan Max Brod med vilken Kafka kunde diskutera alla sina funderingar kring att bli publicerad. En vanlig missuppfattning är att Kafka aldrig blev publicerad under sin livstid, att alla hans böcker utkom postumt. Så är det inte, Kafka förde – under ständiga grubblerier – sammanlagt sju böcker med noveller och prosastycken till trycket medan han levde – och det var främst vännen Max Brod han diskuterade dessa publiceringsvåndor med.

    * * *

    Bakhålls utgåva av Franz Kafkas samlade skrifter översätts och redigeras av Hans Blomqvist och Erik Ågren. De har valt att redigera materialet efter delvis andra principer än de tyska utgivarna. Blomqvist och Ågren följer den textkritiska utgåvans uppdelning av materialet i texter publicerade under författarens levnad och texter som hör till kvarlåtenskapen. Det är angeläget att berättelser som Kafka under sin levnad medverkade till att publicera inte lyfts ur sitt sammanhang och presenteras tillsammans med postumt utgivet material. Kafka var nämligen inte principiellt avvisande till att hans verk skulle publiceras. Det allra mesta som han själv ansåg fullbordat medverkade han aktivt till att ge ut, hade en mycket bestämd uppfattning hur det skulle sammanställas, illustreras och tryckas. Bakhålls utgåva följer också den textkritiska utgåvans uppdelning av kvarlåtenskapen i romaner, dagböcker, brev och övriga litterära texter. Men för att undvika sådana egendomligheter som att man i Kafkas dagbok får läsa slutet av första kapitlet i romanen Den försvunne innan man läst början, presenteras materialet i brev, dagböcker och övrig kvarlåtenskap i tillkomstordning, dvs inte alltid i den ordning de står i Kafkas manuskript. Uppdelningen i dagböcker och övriga litterära texter kan ifrågasättas, eftersom dagböckerna innehåller litterära texter och den litterära kvarlåtenskapen innehåller dagboksanteckningar. Det är uppenbart att Kafka själv inte alltid var så noga med att hålla litterära texter och dagboksanteckningar åtskilda. Dessutom är gränsen mellan vad som ska betraktas som litterära utkast och anteckningar av privat karaktär inte sällan till den grad flytande att man misstänker att den åtminstone tidvis var flytande även för Kafka. Bakhåll ansluter sig trots detta, närmast av traditionsskäl, till den uppdelning i kvarlåtenskap och dagböcker som utgivarna av den textkritiska utgåvan förordar.

Senaste inläggen